Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Att jag här hade att göra med en epidemisk
sjukdom var altför tydligt, men att utgrunda sjukdomsfröet, föll
sig till en början ej sa lätt. Jag insamlade massor af
toppar och undersökte desamma, utan att blifva fullt pà det
klara ined orsaken till topparnas utdöende. 1 några
enstaka fall märktes angrepp af insekter, men föreföllo dessa
att vara af sekundär natur. Mitt antagande att en
svampsjukdom möjligen härjat skogen, visade sig vid närmare
undersökning, vara förhastadt. Återstod nu endast att skjuta
skulden på kölden eller kanske rättare bristen pà värme.
Att dödsorsaken värkligen varit denna, blef jag senare,
genom iakttagelser i andra trakter, i tillfälle att
konstatera. Efter snösmältningen gulnade nämligen toppskotten
och i flera fall äfven öfriga årsskott på ett mycket stort
antal yngre tallar ocli granar i revierets alla delar. Vid
närmare granskning röjde sig orsaken härtill genast.
Skotten voro skrumpna ocli mjuka och cellernas väggar
endast ofullständigt förvedade. Under den korta och
regniga sommaren 1902 hade årskotten hunnit växa ut till
sin normala längd, men ej hunnit nå den fasthet, som varit,
af nöden, för att motstå vinterns köld, och med den nya
vegetationsperiodens inträde gulnade barren.
Att granarna redan ett ar tidigare blifvit angnpna
förklaras däraf, att ju detta träds skott äro mer ömtåliga
tör köld än tallens, och att äfven föregående sommar,
eller sommaren 1901, varit ovanligt kort och kall.
Gaffeltopparna på den tidigare nämnda mon mellan
Kangas- och Nivunkijärvi, föreföllo att vara 30 à 40 år
gamla. Då dubbeltoppar, af samma storlek, äro vanliga
äfven pà andra marker, torde uppkomsten af desamma med
stor sannolikhet kunna förläggas till de kalla åren 1867 68.
Utom en förkortad vegetationsperiod, som utan tvifvel
i den höga norden spelar hufvudrolleu vid uppkomsten
af gaffeltoppar, förorsakas sådana missbildningar naturligtvis
äfven af många andra orsaker, såsom angrepp af insekter,
snötryck, stormar o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
