- Project Runeberg -  Finska Forstföreningens Meddelanden / XXI bandet + Årsbok/XXI nide + Vuosikirja /
22

(1879-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

inom fuilslutiia jämnåriga bestånd, medan antalet träd i
trakthyggesbeständ antagits uppgå till 48.- à 64.- procent
af det normala antalet stammar.

Orsaken, hvarför jag så omständligt och man kunde
säga elementärt behandlat detta ämne, är den, att
detsamma synes vara främmande för mången forstman samt
att jag velat, såvidt möjligt är, undanrödja hvarje
missförstånd om min uppfattning i saken. Vore nu
beräkningen till alla delar grundad å fakta, hvilket tyvärr icke är
fallet, hvad beträffar förhållandet med antalet stammar vid
de olika brukningssätten, så skulle däraf otvetydigt framgå:

a) att det rymligare ståndrum, som vid
blädnings-hygget beredes träden, väsentligen förkortar omdrefstiderna
för uppdragande af timmerträd, så att dessa tider för
bestånden i södra Finland äro 30 år kortare vid bläduing
än vid traktliygge, medan tidsskillnaden uppginge i
mellersta Finland till 26 och i norra Finland till 23 är.

b) att stamantalet per hektar vid hvardera
skogsbrukssättet aftager med åldern och växtlighetsgraden; äfvensom

c) att bestånden i Doktorn Blomqvists tabeller äro
jämförelsevis tätt slutna för mellersta Finland och minst
slutna för norra Finland.

Emot ofvanstående beräkningar kommer måhända att
göras hvarjehanda anmärkningar. För att, såsom man
säger, „mota Olle i grinden", tillåter jag mig att nu redan
à priori bemöta några inkast, hvilka motståndarene till
denna teori möjligen kunde framställa.

Man skall kanske säga, att de inom landet tagna
profträden, pä hvilka beräkningarna om blädningsskogarne
grundats, i allmänhet utvalts bland växtligare stammar.
Detta påstående måste dock förfalla, om medelhöjderna
för dessa profträd jämföras med de höjder, som å sidan
24 i 3:dje bandet af Finska Forstföreningens Meddelanden
af Doktorn Blomqvist uppgifvas i stort medeltal för tall
inom olika landsdelar af Finland. Jämväl de höjdtal, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:40:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiforst/21/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free