- Project Runeberg -  Finska Forstföreningens Meddelanden / XXII Häfte 1-4 + Supplement/XXII nide. Vihko 1-4 + Liite /
20

(1879-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

fald gräs och örter, mon sä medverka härtill tvä faktorer:
ett mildt klimat och en bördig jordmån, bestående af kalk
och lerhaltig sandjord af stor mäktighet. Berggrunden består
af granit. Att klimatet är mildt bevisas måhända biist däraf,
att man här lyckas uppdraga bokskog på öppet fäll a tan
något som hälst skydd, utan att riskera, det de späda
bokplantorna skadas af vårfrosterna, något som i Tyskland åt
minstone pa mänga orter omöjliggör uppdragning af bok på
fritt fäll.

I forna tider var Omberg beväxt hufvudsakligast med
ek oeh bok, hvilkas föryngring emellertid omöjliggjordes af
de talrika hjortdjuren, *) hvilka här underhöllos och
resultatet blef att granen utbredde sig på löflrädens bekostnad och
är för närvarande det förherskande trädslaget, hvilket äfven
omhuldas och vårdas, ehuru äfven kulturer af andra trädslag
utförts.

Skogen ä kronoparken skötes enl. kalhyggcsprincipen
och åstadkommes föryngring medels plantering, enär man
ej kan pa räkna naturlig föryngring i önskvärd grad i följd
af jordmånens starka benägenhet för gräsväxt. Hyggena ligga
okultiverade i 5 ar till förekommande af snytbaggehärjningar
i piantbeståndena. Under denna lid frodas gräset ymmigt
pa hyggena, ja sa ymnigt att de redan efter 1 år se ut som
ängar; endast de låga stubbarna antyda att man befinner
sig på skogsmark. Något skogsaffall att tala om belamrar
ej hygget, da alt kan afsättas till godt pris ål befolkningen
i de angränsande skoglösa socknarna. Alt, till ris och
kvistar ha här pänningevärde och som bränslesurrogat
användes torf, hvaraf stora mängder årligen lyftas ur den
nedanför »Berget» liggande stora Dagsmossen. På
järnvägssträckan Vadstena—Ödeshög användes torf jämte stenkol till
bränsle.

När sedan tiden för hyggets kultivering är inne, verk
ställes denna medels plantering om våren af omskolade

•) Numera finnas inj»a hjortar här, däremot, något rådjur Haml
en och annan elg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:40:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiforst/22/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free