Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Genom ofvannämda skogseldar — och sannolikt hafva
ännu flere sådana öfvergått mon — hade Vierustenkangas
förlorat större delen af sin skogsvegetation. Endast smärre
glest ställda grupper af öfverståndare räddade sig med lifvet
undan elden. Dessa lämnades att stå, det döda materialet,
såvidt det kunde användas, brändes bl. a. till kol, hvarom
ett 10-tal ännu skönjbara milbottnar bära vittne. Pallilä
kronopark tillhörde denna tid såsom donation Furst Galitzin.
Da nämda donation inlöstes af staten och en del deraf
ut-bröts och den 7 oktober 1874- förklarades för kronopark,
öfvertog kronan bl. a. också en bel mängd kalbrända, öde
moar. Till dessa hörde äfven Vierustenkangas, den största
kalmo inom området. Denna mo tilldrog sig särskildt
först-männens uppmärksamhet, och då det forstliga kulturarbetet
inom Pällilä revier kunde sättas i gang tack vare ett af Kejs.
Sen 1821/ix76 beviljadt anslag af 20,745 Fink var
Vierustenkangas ett af de första fält, som härvid kom i åtanke.
Visserligen hade de tidigare nämda öfverständarena något fröat
ifrån sig, ja ställvis såsom å rullstensåsen nära sockenrån
saml i kanten af angränsande skog mot S. tillochmed gifvil
upphof till en ganska tillfredsställande föryngring, men i
slort sedt företedde mon dock bilden af en kylyta med ytterst
minimala betingelser för själ (föryngring.
Frän och med år 187(5 hafva också i själfva värket
skogskullurer blifvit utförda nästan årligen ä
Vierustenkangas mo, till en början med ganska godt resultat. Vid ett
flyktigt betraktande gör mon äfven nu intryck af att vara
beväxt med ungskog från par decimeters till 3 meters höjd,
endast mycket snia fläckar sakna all skogsvegetation.
Granskar man emellertid saken med fackmanuaöga, måste man
medgifva, att kulturskogen å mon ser alt annat än lofvande
ut. G. 25-åriga träd hafva merändels ej nätt mer än 0,5—2
meters höjd. Och huru se de träden i öfrigt ut? Korta
årsskott, kort barr, platta kronor, krokiga och kvistiga
stammar, se där en ganska typisk bild af desamma I Slutenheten
i beståndet är också ytterst ojämn. På stora ytor ser man
[-Skoyscegeta-tion.-]
{+Skoyscegeta-
tion.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
