Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
I fråga om jordbearbelningen vid kulturerna må
nämnas att de flesta planteringar blifvit utförda med Buttlars Järn;
i förband ll5X^ m- e"er l,s X Sådd har åter
värkställts som rutsådd efter föregående plöjning och uppluckring
med gräfta vid såddens värkställande. Redan 1884 har användts
plöjning af fåror saml sådd i dessa. Denna metod har
efter år 1895 återupptagits i ganska stor skala, hvarvid fårorna
upplöjts höslcn före utförd kultur. Det framgår, att dessa
isynnerhet äro förlagda till de sämre lottade lokaliteterna a
mon. Man är därför ej berättigad alt obetingadt tillskrifva
det sämre resultatet plöjningen såsom orsak, utan har tvärtom
det dåliga resultatel betingat försök med plöjning. Åtgärden
grunder sig på en tidigare och ännu delvis gängse
uppfattning, alt råbumusen vore hinderlig för en god
skogsvegetations uppkomst, hvarför humustäcket borde afskalas och
trädrötterna beredas tillfälle alt omedelbart komma i beröring
med den näringsrika mineraljorden. Denna asigts riktighet
har emellertid under de senaste ären allvarsamt satts i fråga
och uttalar sig särskildt D:r Möller i Zeilschr. f. F. u.
.lgd-wes. 1903 majhäftet mycket skarpt häremot, lian säger:
»Metoden att uppdraga tallbeständ å kalytor genom
användande af sådd i plöjda faror är ytterst dålig, ja nästan
vanvettig, då den förorsakar, att den för de unga tallarna
värdefullaste delen af jorden kastas ål sidan, och för med sig
plantornas uttorkande, under det att fröet bringas i det
jord-skikt, som enligt flerfaldiga försök tillåter endast den
toifti-gaste utveckling af plantorna. Samma författare omtalar
äfven denna kulturmetods faror för schöttesjukdomens
uppträdande. Vid studiet af förhållandena å Wier. kg. synes tnig
som om schiitte värkligen förekomme rikligare å de plöjda
farornas plantor än annorstädes, men huruvida själfva
kul-lurmetoden bär skulden härför och ej snarare den
omständigheten, att plaulorna ä desamma befinna sig i den för
sjukdomen mottagligaste åldern, vägar jag ej afgöra. De
yngsta kulturernas tillstånd ger mig ej heller direkt anledning
att pasla. alt de lidit i nämda fåror, men däremot tyckes
[-Jordbearbet-ning.-]
{+Jordbearbet-
ning.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
