Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
Om man kunde med hänseende lill trädslag och växt
täcke draga några slutledningar angående
jørdmånsförhallan-den, skulle man i främsta rummet vilja framhålla
Pohjankangas såsom bördigare iin Hämeenkangas, ty här växer något
mer björk, al och asp, än på den senare sandmon. Aspen
anses ju i allmänhet gå bra äfven på sterila sandmarker;
men det synes, som vore Hämeenkangas dock allföu mager
äfven för detta, litet fordrande trädslag. Björk vill ej als
trifvas här. På sandkullar och sluttningar växer tallen
betydligt snabbare, och bildar normalare stamform än på
slättlandet. En och annan gran af tillfredställande växtkraft
skulle äfven antyda, all jordmånen icke vore otjänlig för
detta trädslag.
Flerstädes finnas unga tallbestand, uppkomna efter
naturlig besaning, hvilka hvad tillväxt och växtform beträffar,
äro fullkomligt normala, och hvilka tydligen bevisa, att
jordmånen åtminstone pä just dessa lokaliteter är tjänlig för tallen.
Där äldre tallar kvarstå, har i regel god återväxt
infunnit sig, samt alltid rikligare ock tätare ju mer skugga de
kvarlämnade träden förmått gifva, och sålunda lyckats något
förbättra fuktighetsförhallandena i jordlagren.
Med ledning af deri nuvarande’ skogen och dess
uppkomstsätt kan man antaga, all bela staten tillhörig del af
Pohjan-Hämeenkangas nog i sinom tid skall blifva
skogbe-växl genom naturlig besåning, 0111 äfven läng tid härtill
erfordras, sä vida blott den kan skyddas för skogseld och
kreatursbete.
Inom privatskogen å Tavastmon äro förhållandena icke
så gynsamma, dä större kalylor här Dnnas. De första
skogskulturarbetena påbörjades här redan år 1864. Sålunda
anskaffades af dåvarande revierforstmästar L. Saxen kultur
redskap, kottar uppköptes och klängdes, saml sådd i
plogfara utfördes. Härvid kultiverades 5 ha. kalinark med 9
kilo lallfrö för en total kostnad af 94: 60 fink. Samma år
anskaffades såväl tall- som granfrö från Evois forstinstitut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
