- Project Runeberg -  Finska Forstföreningens Meddelanden / XXII Häfte 1-4 + Supplement/XXII nide. Vihko 1-4 + Liite /
142

(1879-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142

Att åsigterna angående kultursiitt nådnt divergerat
framgår däraf att, då öfverforstmästar Saxèn alltid förordar sådd
af tallfrö (äfven något granfrö) i plogfåra, sä framhåller
öfverforstmästar Rancken senare, att kulturerna i allmänhet
borde utföras genom plantering, i synnerhet hjälpkulturer.

Detta är i korthet hvad som kunnat sammanställas från
revierarkivet angående kulturarbeten å Pohjan
Hämeenkangas. Ännu svårare är alt på marken återfinna dessa
kultur-ytor. Många äro nog sä tydliga, men flertalet af dem kunna
ej mer påträffas.

Af ofvanstående får man dock vela, ott mycket arbete
blifvit nedlagdt pa kullivering af Tavastmon.

Då man färdas på denna momark, fäster man sig främst
vid de raka brandgator här äro upphuggna på elt afstånd
af vanligen 1,500 ni. från hvarandra, saml fullständigt
befriade fran alt växttäcke. De löpa tvärs öfver mon från ost
till vest.

Huru myckel dessa brandgator uppfyllt sill ändamål är
svårt att säga. Vid lugnt väder samt vid början af en
skogseld äro de ovärderliga, men då en skogsbrand en gång fäll
öfverhand pä denna torra mo, äro inga hinder mer mäktiga
alt stälja densamma.

Åren 1900—1902 besåddes på Forstyrelsens befallning
alla dessa brandgator med björkfrö, för alt sålunda skapa
löfskogsbälten till skydd mot skogseld. Att alla dessa
kul-turarbeten fullständigt misslyckats, så alt knappast en enda
björkplanta ännu blifvit synlig, är väl ej något
förvänans-värdt, då björkfröet utsåddes i torraste sand utan tecken till
mylla. Till upptagande och rensning af dessa brandgator
hafva blifvit använda ungefär 4,600 fmk. under åren 1877
—1902.

Upprepade skogseldar äro i främsta rummel orsak till
alla dessa vidsträckta kalvtor.

Så sköflades år 1868 större delen af Hämeenkangas
ostliga del genom en skogseld, som varade Here veckor.
Pohjankangas härjades af eld sednast för något 10-tal år sedan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:40:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiforst/22/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free