Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
utan hvilken förkunskap all skogsskötsel är och förblir blott
famlande försök alla själfsäkra praktiska forstmäns
omdömen och resonemang till trots.
Kankaanpää i april 1905.
T. J. Blomqvist.
Tillägg, rörande Tavastmon.
Dä det kan vara af intresse att alla iakttagelser
angående Tavastmon och dess växtlighet blifva kända, anser
jag mig böra föra äfven mitt strå lill stacken och omnämna
etl besök jag pa en inspektionsresa tillsammans med
Forst-mästaren A. Ahlberg gjort å mons nordligaste del inom
Kauhajoki socken under hösten 1903.
Mon går här under namnet Lauhakangas och hör till
XI bevakningsområdet af Jalasjärvi revier. Den bildar en
lag asform, hvars lägsta delar, närmast försumpade marker,
äro beväxta med etl smalt skogsbälte, der tallen utgör det
öfvervägande trädslaget. Ifrån en ganska frodig växtform
blifva träden högre upp mot sluttningen allt mera tynande
och afståndet mellan dem allt längre, småningom upphöra
björken och tallen och endast granen utgör allt mera
glest-staende förposter mot den öppna mon.
Granen företer här en anmärkningsvärd och
egendomlig form. Såsom fristående och med långsam tillväxt är den
kvistrik, de öfre kvistarna äro korta, hvaremot de lägre starkt
tilltaga i längd, så att de nedersta krypa länga sträckor längs
marken, beskugga denna och bibehålla derigenom någon
fuktighet åt rötterna Sålunda afpassar sig här trädens
utbildning och växtform efter de egendomliga naturförhållandena.
Å denna mo hafva under åren 1870—1872 72 ’/«
tunnland besatts med tallfrö genom rutsådd och såsom bevis på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
