Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
ej kan beviljas för atl utbilda landets forstjänstemän efter
vara egna lands- och kulturförhållanden.
Del bör därför långt ifrån betraktas som ett misstag att
vi ega en inhemsk forslläroanstalt, och man bör gifva den
tidens män, hvilka i vår styrelse genomförde detta system,
fullaste erkännande.
Da vi pa ödets haf blifvid kastade till den lilla
Kaut-järvis strand uppe i Tavastland, där vi nu befinna oss, må
vi anse detla såsom den lämpligaste och lyckligaste
lösningen af denna fråga, icke blott för närvarande utan äfven,
sa vidt vi nu kunna förutse, för en läng framtid.
Om man åter ifrågasätter, uti staten icke ville ikläda
sig några som hälst utgifter för anskaffandet af forstmän,
ligger del afgörande svaret pä denna möjlighet redan däruti,
att staten, som är egare till de största sogspossessioner i
Europa, näst Ryssland, med fullt ansvar icke kan öfverlämna
denna storartade national-rikedom i händerna på okunniga
och fullkomligt inkompetenta förvaltare.
Viti betraktande af den ekonomiska sidan af frågan
ville jag framhålla, alt det ärliga skogshygget i Finland
såväl för export som inhemsk förbrukning har af mig
beräknats uppgå till den kolossala summan af omkring 100
miljoner finska mark, hvartill kommer ännu nedlagd arbetskostnad
med omkring 20 miljoner mark — eller en brutto förbrukning
skog för innemot 120 miljoner finska mark. Den årliga skörden
för är 1870 är af mig bräknad till omkring 2(i0 miljoner mark
bruttovärde — i jämförelse hvarmed skogsinkomsterna äro
ingalunda ringa. Då misshushållning med landets skogar för landet
i sin helhet är långt farligare än felsteg pa jordbrukets
område, däi- felen lättare och snabbare kunna motarbetas, och
da skogarna ärligen endast fösämras, torde en hvar erkänna,
att det vore ett stort statsekoriomiskt misstag, att icke till
fullo erkänna nödvändigheten af rikliga statsmedel til
skogshushållning såväl i stats som privatskog.
Jag vill blott som exempel framhålla, att
mejeriläro-verkshusel på Mustiala kostade, utan anmärkning från sty-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
