Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
ligas att hanrita efter de fordringar hvarje särskild jordmån
kräfver, kunde man äfven genom ordnandet af hyggena
med-värka därhän. Del första hygget komme endast att vara
ett förberedande hygge, hvilket ej finge gallra ut skogen för
mycket, och om ett. tillräckligt antal plantor observeras pà
hyggesområdet efter fröår, anslälles ett nytt reiiäningshygge.
Detta hörde ske medan plantorna ännu äro så små att de
skyddas af snön. Ur praktisk synpunkt anmärktes häremot
alt ett sädant förfarande komme att nedtrycka timmerprisen
då afverkningskoslnaderna blefve större genom att de glest
stående träden skulle uldrifvas ur djup snö. Det ofvansagda
gäller färnämligast timmerafvärkninjren på torra momarker,
och den har ju äfven ända till sista tiden i Norra Finland
varit sa godt som den enda förekommande. Likväl har
äfven här under de senare ären mindre trän i en allt stigande
grad börjat uttagas, och särskildt har detta gällt
slipersaf-värkningen på våta marker. Beträffande dessa sistnämnda
marker föreslogs alt orörda trädgrupper skulle ställvis
kvarlämnas, och att dessa marker skulle torrläggas genom att
gräfva diken på ett afstånd af till exemp. 500 in.
Da denna fråga likväl ansågs stå på sida om den
egentliga frågan, gaf den ej anledning till någon vidlyftigare
diskussion.
För att ofvannämnda heslut matte kunna fä en praktisk
tillämpning föreslogs, att först mästaren måtte aläggas att
inspektera hygget efter värkställd afvärkning saml tillika
oku-lariter uppgöra en alldeles enkel kartaritning däröfver, hvari
skulle antecknas hurudan återväxten inom hvarje område
sedan gammalt var, hvilka hjälpmedel denna fordrade, saml
kostnadsförslag i och för omkostnadernas betäckande. Denna
karta skulle sedan jämte koslnadsförslaget inlämnas till
Forslstyrelsen och Forststyrelsen skulle sedan bestämma
hvilka af de föreslagna arbetena skulle utföras. Det ålåge
Forstmästaren sedan att förvara karlaritningen i arkivet hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
