- Project Runeberg -  Finska Forstföreningens Meddelanden / XXII Häfte 1-4 + Supplement/XXII nide. Vihko 1-4 + Liite /
112

(1879-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

Cannelin la lade för uppbränning af kvistar saml för
svedjandet. Härigenom blefve marken särskildt beredd för
frösättningen, saml för plantornas uppväxt.

Harlin trodde likasom öfverforstmästar Borenius, att
tallbestånden inom kronoskogarne i Österbotten uppvuxit
efter svedjning och skogseldar. Motsatte sig forstmästar
Mo-rings förslag om att forstmästarene på sitt egei ansvar skulle
uppbränna riset.

Tammelander hade själf varit i tillfälle, inom Aure
revier, alt se, huru timmerafvärkningen bedrifvits sålunda,
alt tallarne afvärkats och den dåliga granunderväxten
kvarlämnats. Detta var ju en fullkomligt bakvänd ordning, och
huru en återväxt öfverhufvud alls kunde förväntas här, kunde
talaren ej förstå. Talaren gjorde herr Aronen
uppmärksam på all endast en skörd från en sved värkar på
föryngringen som ett gift, ty resultatet däraf blir endast en första
klassens äng. Må man taga t vå å tre skördar, först därefter
kunna plantorna fås att uppväxa.

Moring had att fä komplettera sitt föregående
uttalande med att han därmed alls ej åsyftade granskogar
De tallskogar om hvilka ban talat, hade äfven enligt hans
uppfattning, ej uppkommit efter blädning, utan ansåg äfven
han att de uppvuxit efter skogseldar och katning. — Äfven
han önskade ej, att dessa skogar skulle afvärkas enligt
Irakl-hyggsmetod utan att de medelst hjälpgallring, kunde fäs i
det tillstånd att den slutliga afvärkningen kunde bli en kal
afvärkning. — Ansåg allt fortsättningsvis såsom önskvärdt,
att forstmästaren på eget ansvar skulle värkställa risbränning.

Borenius förenade sig med Tammelander därom all
att det beslut mötet i Viborg fattat samt de undersökningar
det föreslagit, måtte rekommenderas till utförande.

. Aronen rättade sitt föregående uttalande därhän, att
endast en skörd bör uttagas från sved om jordmånen är
mager samt tvänne om den är bördigare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:40:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiforst/22/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free