Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
iir fullkomligt onödigt sålänge gran underväxten får qvarstå.
1. Snellman: Hakkoalojen siementäminen on tähän
saakka ollut ainoastaan luonnon huostassa ja yhä edelleen
tullenee asianlaita olemaan sama kun hakkoalal ovat siksi
laajat. On kumminkin suuria aloja, joilla tukin hakon
jälkeen ei jää siemenpuita sillä hyvinkin usein, vaikkakin puu
käpyjä kantaa, sen siemenet eivät ole itäviä. Tällaisissa
tapauksissa pitäisi ihmiskäden luontoa avustaa kylvämällä. Tämä
ehkä meikäläisissä oloissa tuntuu mahdottomalta vaan en
usko sen tulisi kovinkaan kalliiksi. Kaksi henkeä, joista
toinen rikkoisi maan pintaa ja loinen kylväisi voisivat saada
suuren alan siemennetyksi.
T. A. Heikel: Ehuru nu frågan gäller ändast
naturlig föryngring anser jag dock all ilen af Ofverforstmästar
Snellman föreslagna åtgärden blir nödig att tillgripa. Sålänge
man emellertid haller sig blott till den naturliga
föryngrin-gen kan denna redan genom hyggets anordning i betydlig
mån underlättas. Vid utstämplingen borde den princip
följas, atl det första marken öfvergående hygget blir blott
ett berednings hygge. Då stämplas blott glest hvarigenom
antalet kvarblifna fröträd blir sä mycket större. A andra
sidan säger erfarenheten atl kottbildningen är större när
frö-träden äro friställda. Visar det sig sedan efter fröår att
plantor n hyggesylan uppkommit i tillräcklig mängd
återkommer hygget till samma plats medan plantorna äro sä sma
atl de genom snön skyddas för skada. Ofvansagda hänför
sig endast till stockhygge å torri^ marker, då med åtgärden
afses fuktighetens bibehållande. Hvad åter vidkommer
hyggen a sanka marker tarfvas andra åtgärder. Jag insåg
nyttan af dikning, men ligger den saken utom ramen för frågan.
J. Nordensoan: arveli, että viimeisen puhujan
ehdottamaa keinoa myös märjillä mailla hienon tavaran hakoissa
olisi edullinen käyttää. Tukkipuiden hakko joita varten
leimaus nykyisin toimitetaan mittaan 7 m. X 25 cm. ovat jo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
