Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
genom uppehållande af barkningstvånget. 1 Sverige finnes på
hela sträckan frän Torneå t. o. m. Luleå elfvar blott Råne elf,
där afbarkningsskyldighet existerar. På alla öfriga elfvar inom
Norrbotten har den bortfallit och har detta skett på allmogens
begäran. Folket har nämligen kommit till insikt otn att, frän
obarkad stock ytterbarken da den lossnar llyter upp på
stränderna. För dess undanskaffande erhåller strandegarcn sedan
enligt skälig värdering ersättning. Men däremot blir på sakallad
afbarkad stock en stor del af den inre barken fastBittaude oeh
då den i vattnet lossnar sjunker den till botten och förorsakar
skada, som under årens lopp blir allt mera i ögonen fallande.
Då flöt ledssyner nu på en del elfvar i Norra Enare och
Lappmarken försiggå och forstmän medfölja på .dessa förrättningar
borde dessa hos vederbörande göra en framställning 0111
Höt-ledernas försättande i tlottbart skick genom rensningar m. m.
a desamma. I norra Sverige där jag under sista tiden haft
att ombesörja skogsutdrifniugar och Hötning, har jag förmärkt.
att temmeligen medelmåttiga flötare reda sig synnerligen bra.
då däremot svenskarna här i Finland varit mindre lyckliga vid
utförande af sina Ilötningsföretag. Detta förklaras därigenom
att i Sverige staten ställer samtliga Hötleder i skick.
Virkes-egaren får sedan till statsverket erlägga stadgad ersättning för
deras begagnande. Den vid Kemi elfs tlötledssyn nu
deltagande forstmästaren torde vara sinnad att föreslå liknande
åtgärder hos oss. Om sådana förslag i praktiken genomföras,
är jag förvissad om att dessa åtgärder snart, nog skola leda till
godt resultat.
Stjernwall. Enligt den uppfattning jag bildat mig i
iim-uet torde en förändring i sättet att uppställa tlottningsstadgarna
icke blott anses önskvärd utan äfven nödvändig.
Flötledsunder-sökningen har, för så vidt det gällt skogshushållningens
intressen, härtills i många stycken varit en halfmesyr. Man har
ej tillräckligt beaktat den forstliga sidan, hvilket framgår af
den omständigheten att rentabilitetsgrundcn, pä hvilken hvarje
sådant arbete bör byggas, i allmänhet saknats, eller beräknats
efter antaganden. Flötledsundersökningen har vanligen
öfverlemnats åt någon ingeniör, som tvifvelsutan i tekniskt
afseende fyllt sitt värf väl, men hvars arbete i forstligt hänseende
varit otillfredsställande.
Un erfaren forstligt utbildad person, borde utses att för-
13*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
