Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
esim. tapaa kr. torppia, joilla ei ole peltoa laisinkaan. Varsin
tarkalla silmällä oli pidettävä metsärajaseutuja ja niiden
suhteen noudatettava kr. metsäkomitean ehdotusta. Kr. metsien
asuttamista puh. ei halunnut vastustaa vaikka siitä, kuten
Metsähallituksen kertomuksesta vuodelta 1904 näkyy, on
suurempi rasitus kuin suoranaista hyötäR maalle. Kenties voidaan
toivoa, että tulevaisuudessa, kun kansa enemmän sivistyy, 011
suurikin yhteiskunnallinen merkitys kr. maiden asutuksella.
TIeikel föreslog i anseende till frågans vidd, att de
däri innefattade olika momenten måtte diskuteras hvart och
ett för sig särskildt. Såsom sin åsikt uttalade talaren, att kr.
torpen i sin nuvarande form iiro olämpliga. Främsta åtgärden
med afseende å dem vore, att begränsa deras egor genom
upphuggna rår. Skog borde vid denna begränsning tilldelas torpen
blott till husbehof, ty ett större skifte vore egnadt att
uppamma skogssköfling. Öfverinseendet af torpen borde från
först-mästaren öfverflytta till en fackmyndighet, t. ex.
landtbruksstyrelsen, som genom agronomer kunde tillhandaga torparena
med råd för skötseln af jordbruket. Forstmästaren har
hvarken den tid eller de insikter, som fordras för att öfvervaka
skötseln af torpen, hvilkas antal ökas så snart odlingslån beviljas.
Vidare föreslår talaren som bosättningsform pä annan
person transportabelt ärftligt arrende, dock sålunda att Kronan
eger talan vid skeende öfverlàtelae.
blumenthal A. ansåg principiellt orätt, att vid bosätt
ning i kr. skogarna torp och nybyggen bildas under
förutsättning, att de med tiden genom skatteköp belt och hållet skulle
afhändas staten. Härigenom sker en stor nationalekonomisk
förlust. Föreslog mönster från Danmark där småbruket är
ba-scradt på arrendejord. Sydtinska sågbolagen bådo ordnat
bosättningen å sina lägenheter efter detta mönster, samt tilldelat
sina småbrukare 5—10 ha jord. Sammaledes kunde Kronan
ordna bosättningen inom sina skogar. Småbruk med
arrendejord och lång arrendetid, minst 25 år, borde bildas, samt
arrendet vara ärftligt. Kronan skulle vid bosättning understöda
småbrukaren med gratis virke, men ej med lån i större skala.
Alldeles små summor vore tillfyllest. Skog borde ej tilldelas
småbrukaren ens under form af gemensam, men borde houom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
