Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
üfveu därför, att de äro utförda med tillhjälp af den
förutnämnda, af Bunsen och Roscoe uppfunna photometern, med
hvilken ljusintensiteten tillfredsställande kan mätas. Det
största intresset för forstmannen knyter sig otvifvelaktigt
kring de i kap. III framlagda resultaten af undersökningarna
om ljusets inflytaude på trädens massaproduktion under
titeln: »Ober die Lichlintensilöt in verschiedeti stark
dnrch-forsteten beziehungsweise gelichteten Beständen. Einige
relationen Zwischen Lichtintensität und Massenproduktion .
hvarom här någol skall ordas.
Sina undersökningar har dr Cieslar företagit på
försöksfält representerande bok-; gran (Tannen) och Pinus
laricio-(Schwarzföhren) skogar, i hvilka olika starka hjälpgallringar
och ljushuggningar blifvit utförda och har han naturligtvis
kommit till det resultat, att massatillväxten tenderar att stiga
ju större ljustillgäng träden hafva — Som af vidstående
tabell framgår, uträknar dr Cieslar till först stamantalet
äfvensom stamgrundytan per ha i de resp. olika ljusställda
bestånden. Ljusinlensiteten fås direkt genom uppmätning,
hvarefter sedan mängden af det af kronorna tillbakahållna eller
absorberade kemiskt verksamma ljuset kan beräknas. Den
s. k. beskuggningskofficienten fås slutligen genom att dividera
den absorberade ljusmängden med stamantalet per ha och
multiplicera den erhållna kvoten med 100. Som synes är
denna beskuggningskoeflicieut minst i det svagt gallrade (3.2),
större i det medelmåttigt gallrade (5,3) samt störst i det starkt
gallrade beståndet (ti,*). Detta säger dr C. lyda på, att de
talrika, i stam- och kronulbildning mindre utvecklade
stammarna i det svagt gallrade beståndet ej förmå tillbakahälla
lika stor mängd af de kemiskt verksamma ljusstrålarna som
de mindre talrika, men med bättre stam och kronulbildning
försedda träden i de medelmåttigt och starkt gallrade
bestånden. Huru kronorna i de olika starkt hjälpgallrade
bestånden förhålla sig till hvarandra, framgår således af be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
