Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nm «n grandunge linnes i närheten eller enstaka granar här
nuh diir instuckna i tallbeståndet, att vi snart under den
glesa tallskogen jämte de tvinande talltelningarna eller också
helt ensamma se en ung generation af granar käckt, ehuru
långsamt sträfva uppåt. Hvardera af dessa företeelser iiro
alltför vanliga i våra skogar för att ej fästa skogsvandrarens
uppmärksamhet vid sig.
Det med tallens natur och ljusanspråk mest
öfverensstämmande afverkningsSättet är traklhuggning, ty denna
af-verkningsmetod ger ju upphof åt det jämnåriga beståndet
och iir den metod, diir ett träds |jushehof bäst blir
tillgodo-sedt. Alla den rena trakthuggningens variationer kunna vi
dock ej anse som lämpliga för tallen. Detta gäller särskildt
kalafverkning med väntad sidohesåning saml s. k.
kulisshuggning, hvarvid föryngringen skall ske pä samma sätt. ty
vid dessa afverkningssätl är det kalhuggna
föryngringsområ-ilet oftast smalt och långsträckt, sä all det för den starka
sidobeskuggningenS skull för den unga tallplantan är mycket
svårt alt uppväxa. Traklhygge med kvarlämnande af
fröträd har af de flesla fackmän ansetts vara det säkraste och
bästa föryiigringssättet för tallen, då föryngringen skall ske
à naturlig väg. Antalet kvarlämnade fröträd får härvid ej
Tara stort, ehuru åsigterna om antalet inom forstlitteraturen
sjäflallet gä vida åtskiljs. Fröträdens antal är nat. äfven
beroende af flere andra faktorer än Ijusbehofvel, s. s.
fröarets riklighet, markens mottaglighet, trädens och deras
kronors storlek samt markens friska eller magra beskaffenhet
äfvensom anlag för gräsväxt. Blomqvist förordar under de
inest gynnsamnia omständigheter 30—40 per ha, medan han
i dålig jordmån föreslår ett antal af 60—80, »hvilket dock
i medelåldrig skog, där träden hafva små kronor och ringa
fröproduktion bör fördubblas» ’). Björkman ’-) är nöjd med
’ \. G. Blomqvist: Tallen, sid 155.
• C. A. T. Björkman: Handbok i skogsskötsel, sid. ü<i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
