Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur A. G. Blomqvists efterlämnade papper,
Herr Direktorn A. G. Blomqvist. Evois.
Björkudden 14 maj 1886.
Jag sänder en grön helsning frän Björkuddens nya
småbarnsskola till anförvandter på Evois. Sainteliga
lärkträdsbarn och pinus-vnglingar stå nu skolmessigt ordnade i
långa raka rader, inväntande framtida myndig ålder, som
troligen icke jag, men kanske mitt unga folk. får upplefva.
Om två eller tre är skola de spridas kring berg och backar:
fem 10-åriga lärkträd och lika mänga sibiriska granar har
jag förut, ingen cembra. De trifvas godt, men vexa långsamt.
Af 24 lärkträd frän Bohnhoff lefva blott dessa fem, men
orsaken var att B—s gesäller upptogo dem som man
upprycker skogens vrakgods, med eländiga stumpar af rötter qvar.
För Direktorns vänskapliga hågkomst att skicka mig
dessa länge önskade nykomlingar, beder jag härmed fä sända
min varma tack. Då de icke åtföljdes af räkning, lärer jag
få anse dem som ett minne från Evois, hvilket förökar deras
värde och min erkänsla. Målte de göra sin fosterbygd heder!
Vård skall icke saknas, om ock de forstnärliga insigterna
här äro temligen ringa.
Evois har en stor uppgift att lösa.
Alltsedan jag i yngre år med intresse läste Gyldens
bok om skogarna och dessa framtidsförhoppningar, som dä
syntes så sangviniska och likväl blifvit öfverträffade i
exportvärdet, om ock på andra häll korrigerade af erfarenheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
