Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kirjallisuutta. — Litteratur.
Ur (indra tidskrifter.
SKogsvårdsföreningens tidsKrift 1908.
1 denna svenska skogspuhlikation, som gjort ett sä högt
uppsving nniier de senaste ären. ingår i I häftet bl. a- en
förtjänst-tull uppsats af H. Hesselman: Om llygsandsfälten a Färön och
skyddsskogslagen af är 1903, däri alVerkningens betydelse för
vandringsdynens förflyttning belyses och behöfligheten af den i
Sverige gällande skyddskogslagens tillämpning à Fårö vid
(lolla n d s norra ända påvisas.
I 2:dra häftet af samma tidskrift redogör Nils Sylvén för
»könsfördelningen hos tallen’. Författaren påvisar att
lapplandstallen i fritt och soligt läge i sin ungdom i regeln genomlefver
ett honstadium, i skuggit läge resp. undertryckt ater först ett
hanstadium. Men äfven i senare ålder visar sig den ena individen
i högre eller mirdre grad såsom hanträd, den andra såsom
honträd, och päträtfas i norra Sverige ganska ofta äfven rena
hanträd i någon grad äfven rena honträd. Författaren vill hafva
dessa observationer annoterade såsom beaktansvärda äfven vid
valet af fröträd. De i samma häfte ingående skogsbotaniska
och skogszoologiska meddelandena fran revieren må omnämnas
såsom etl obs.! för vära skogsmän att göra iakttagelser öfver
hithörande företeelser. Mars—april häftet innehåller en särdeles
inlressant redogörelse lör »timmertransporten pä de svenska
vattendragen och dess geografiska förutsättningar» af Gunnar
Andersson samt en ingående växtgeogralisk undersökning af vegetationen
och skogsväxten på .Gotlands hällmarker af Henrik Hesselman
Undesökningen star äfven den i samband med frågan om
skyddsskogslagen och kommer författaren till det resultat, att man af
skogsbiologiska och klimatologiska orsaker ej har tillräcklig an
ledning att afskilja hällmarkerna såsom särskilda kvddsomraden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
