Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2a
fordras räkenskap ej allenast öfver inkomsterna frän krono
skogarne, utan äfven öfver, huru de skötas. Det gäller då att
ej förlora del vi nu vunnit. —
Den som vandrat uti våra kronoskogar observerar vid
hvarje steg. huru mycket där vore att taga vara pa, som dels
haller på att förmultna, dels förhindrar återväxten. Hvad står
alt göra? Ingenting, svara mången. I södra Finland kunde
någonting göras, här i mellersta och norra Finland är det
omöjligt att realisera allt detta skräp. Endast stock-skog har
här värde. Så säger man. Mig har dessa undertryckta och
felaktiga träd i skogen alltid förefallit som de fattiga, som
böra tagas vara på. ty eljest hämnas de, och det göra de i
rikt motto genom att försvåra och försvaga tillväxten hos de
lifskraftigare träden och äfven återväxten. Här måste staten
träda emellan. Staten måste sjelf taga vara på allt detta
tskräp» till välsignelse för våra skogar och den frysande
allmänheten.
Ofta har det ju varit fräga om såväl vid forstmöten som
forstmän emellan i allmänhet, huru nödvändigt det vore att
värkställa s. k. rensningshyggen efter stockhyggen, samt, att
kronan själf bör utföra dessa rensningsarbeten om någonting
dugligt skall ernås. Denna åtgärd förefaller ju äfven så na
turlig. att man endast förvånar sig öfver huru man ej förut
hittat pa det. Uti en gammal skog är borttagandet af de
gamla och fullmogna träden endast en förberedande åtgärd,
som hvilken skogsman som helst kan utföra; först det därpå
följande rensningsarbetet fordrar forstmannen och utgör den
intressanta och lärorika delen af forstmannens värksamhet.
Enlig| min tanke är det förfarande det enda möjliga, att sä
småningom, sakta men säkert, årshygge efter ärshygge fä den
blifvande skogen uti sådant skick, som förhållandena
möjliggöra. Jag talar ej som den blinda om färgen, ty jag har allt
sedan hösten 1902 utfört dylika rensningshyggen uti mig
om-betrodda Wirdois revir. Oaktadt jag saknade all praktisk er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
