Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några reflexioner med anledning af
ekonomieutskottets betänkande N:o 3.
»Lagstiftaren måste hellre
betraktas såsom en slags medlare,
hvilken förskaffar åt de enskilda
sanihällsmedlemmarne deras till
böriga rätt, än såsom en
förmyndare öfver dem» (A. Liljenstrand:
Frågan om ny skogslag för
Finland).
Bland dagens brännande frågor intager skogsfrågan en
synnerligen bemärkt plats. Den har i halftannat decennium
varit aktuell d. v. s. ända sedan 1894 års landtdag, då
ständerna petitionerade om en noggran undersökning af en
påstådd allmän skogssköfling. Närmaste följden af denna
petition blef tillsättandet af den s. k. privatskogskomitén, hvars
arbete resulterade i ett i dec. 1899 dateradt digert
betänkande. — Till följd af mångahanda orsaker fick saken sedan
hvila ända till 1908 års landtdag, till hvars behandling
öfverlämnades en regeringspropostion rörande förändring af
särskilda paragrafer i 1886 års skogslag. Nämda landtdag
medhann dock ej med behandling af nämnda proposition
endast ekonomieutskottet utarbetade sitt betänkande i saken.
— Af allt att döma hade väl frågan fått sin slutliga lösning
vid den landtdag, som sammanträdde i februari detta år —
ifall den ej blifvit hemförlofvad, förrän den ens hunnit på-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
