Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
Oaktadt denna öfverenskonimelse icke kunde tillmätas tana
belvdelse såsom medförande inträng i allmogens frihet och näring
noh af allmogen äfven hos styrelsen öfverklagades, upprätthölls
,ten (lock af bruksegarene långt in på 18 hundrn talet.
Ehuru en ganska betydande kolning å brukens egna skogar
under denna tid äfven egde rum, sparades dock desamma så vidt
möjligt, och hafva köpkolen ända till senaste tid utgjort en stor,
|h vid månget bruk den största procenten vid driften.
Egarena till järnbruken blefvo i värt land sålunda antag
ligen de första, som mera lärde sätta värde på skogarna och de
slora egna skogsarealerna, liksom de äfven hos oss hell säkert
voro de första, som sökte införa bevakning och vård i sina ofta
lill Here tiotusen tunnland uppgående skogsmarker och i den
införde en mera ordnad skogshushållning.
Denna vård om skogen utbredde sig småningom äfven till
de kringliggande stora jordegendomarna, och kunde en stor del
af sydvästra Finlands skogar ännu vid 1890 talet utan tvifvel
anses som Finlands vackraste och bäst skötta privatskogar. Sedan
dess hafva dock tiderna förändrats,jårntillverkningen härpå ller
talet af dessa bruk nedlagts, och hafva numera de sekelgamla
stammarna mångenstädes i dessa trakter afverkats och försågats
i och för utskeppning.
Det enda af ofvannämnda bruk, där järntillverkning ännu
i dag som är bedrifves, med undantag af Billnäs hvarest
manu-faktursmide förekommer, är Fiskars och var det äfven en at detta
bruks egare Bergsrådet Jolin von Julin, som med vaken blick för
aili framåtskridande i landet antagligen var den första, som bos
oss lät Indela sina skogar och ställa dem under forstlig förvaltning.
Af honom anställdes nämligen à Fiskars jägmästar F. F.
Durietz åren 1845—1851, och blefvo af Durietz en del af brukets
skogar 184S—49 indelade till ordnad trakthuggning. Men redan
tidigare hade sedermera Bruksdirektören å Fiskars J. W. Aspelin
IWö uppmätt och till trakthuggning indelat Fiskars egande
Skarp-kulln bys skogsmark i Pojo socken. Af Julin inkallades äfven G.
Segerdahl, som 1848 indelade Näse bruks skogar, hvilkas egare
Julin dàförtiden var. Efter Durietz var O. W. Daner sedermera
baningenjör i Wiborg, åren 1855—68 anställd såsom skogsförval
lare à Fiskars och har Danér nedlagt betydande arbete på såväl
kartläggning som indelning af större delen af Fiskars vidlyftiga
skogsmarker. Mellan åren 1869—76 var ingen skild skogsförvaltare
anställd, men handhade äldre kommissions landtmätaren eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
