Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55-
ekonomiska utvecklingen under 19:de seklet tilltar såväl
exporten som importen i alla kulturländer och härigenom
tillspetsas konkurrensen emellan den inhemska och utländska
produktionen. Till följd häraf blir en af statsmännens
förnämsta uppgifter, att leda och rikta denna ökade
konkurrens sa, att respektiva länder kunna utveckla sin egen
industri och sina egna näringsgrenar i skydd för den ut
ländska. Detta söker man ernå medelst tullar. Efter att
under lfiOO- och 1700-talen hafva utgjort en del af
handelspolitiken. får tullpolitiken på 1800-talet en mera omfattande
betydelse och sträcker sina verkningar till den ekonomiska
politiken öfverhufvud. Från och med denna tid få tullarna
en skyddande, karaktär.
Nuförtiden kan man särskilja tvenne slag af tullar
nämligen skyddstullar och finanstullar. Med skyddstullar
afses antingen sådana tullar, som drabba utländska produkter
och medelst hvilka man försöker för de utländska fabrikerna
försvåra konkurrensen med de inhemska, eller sådana tullar,
som drabba exporten af inhemska varor och medelst hvilka
inhemska näringar befrämjas. De äro alltså till sin natur
ett medel att befrämja ett lands produktion, i det förra fallet
genom att förhöja priset i det senare genom att på ett
konstlad! sätt utjämna detsamma. Finanstullarna hafva däremot
ingen skyddande karaktär utan betjänar sig staten af
desamma för att direkte öka sina inkomster, och drabbar denna
beskattning hufvudsakligast sådana varor, som icke
produceras i hemlandet. Finanstullens storlek måste rätta sig efter
de allmänna beskattningsförhallandena.
Skyddstullarna äro antingen expon-, transito- eller
importtullar. Exporttullarna som gått hand i hand
med exportförbuden hafva blifvit allt mera sällsynta och
under de sista 50 ären helt och hållet försvunnit fran de
civiliserade ländernas tariffer. Exporttullar förekommo
förnämligast under merkantilismens tid. Den merkantilistiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
