Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568-
Kutnä nien. Serbien.
Turkiet 0. Bulgarien. Spanien allmän fördraga- Portugal per at.
Kundtimmer 4,oo fria — 0,8o 0,67 (j.ig
Kiladt virke 4,oo 0,5-0,8 8% af värdet 0,80 0,67
Sågvaror 4,oo 0,5-0,8 — 0,8o 0,67 1,06-4,54
Tunnstäf 0,8o 0,5-0,8 — 0,eo 0,40
Brännved 0,2o fritt — 0,io O,098 (),o«
Kol 1,28 » — 0,10 0,08 0,91
Denna öfverblick utvisar, att de flesta stater, som
importera virke, beskatta detsamma med importtullar, och att
de stater, som hafva sin egen skogshushållning, taga hänsvn
till denna, då tullsatsens storlek fastställes. Huru förhäller
det sig då måntro med de stater, som själfva exportera
trävaror? Hafva ej de infört tullar till skydd för eget lands
trävarualster och hvilken betydelse kan ett tullskydd hafva
i dessa land?
Såsom tidigare redan nämndes, uppstod mellan Förenta
Staterna och Kanada ett tullkrig därigenom, att förstnämnda
land belade försågadt virke med importtull. Kanada
besvarade denna åtgärd med att införa exporttull å oförädladt
timmer. Verkningarna af denna åtgärd framgå af här nedan
anförda uppgifter.
Kanada hade under en längre tid exporterat oförsågadl
sågtimmer till Förenta Staterna, som förädlade det i sina
sågar. År 1880 steg värdet af Kanadas timmerexport till
Förenta Staterna till 134 tusen dollars, år 1890 var
motsvarande tal 681 tusen dollars, år 1891 723 tusen dollars
och därpå följande år:
1892 ........ 1,113 tusen dollars
1893 ........ 1,508 » »
1894 2,749 »
1895 . . -..... 2,228 » »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
