Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
607
der ofla återkommande spörjsmålet om agrarernas och inrlu
striidkarenas stridiga intressen. Hvems intressen bör
regeringen främst tillgodose? Det är en fraga, som i detta fall
uppstår af sig själf, och det är just lösningen af denna fråga
som utgör stridsorsaken emellan de nämda samhällsklasserna.
Vi hafva tidigare, vid bedömandet af den betydelse
exporten har, sedd ur nationalekonomisk synpunkt, anmärkt,
att befolkningens totalinkomster ökas genom exporten, da
den bidrager till förökad produktion, och att den
prisstegring. hvilken är en följd af exporten, icke minskar samhäl
lets sammanlagda inkomster, utan att den endast bidrager
till att förhöja producenternas inkomster. Fördelningen af
inkomsterna ställer sig olika, beroende af om exporten gäller
lifsmedel och råvara eller industriprodukter. 1 det förra
fallet sker fördelningen af inkomsterna till förman för
jordbrukaren, i det senare för industriidkarena och arbetarena.
Om detta är fallet, skall således nu afgöras, huruvida
vid fördelningen af den gemensamma inkomst, som landet har
af sina skogsprodukter, jordägarena eller industriidkarena
skola gynnas. Ser man frågan ur denna synpunkt, förefaller
oss dess lösning relativt lätt, om man betänker att 57,9 " o
af landets befolkning lefver af jordbruk och endast 10.6 °/«
af industri. l).
Den anmärkningen kan göras, alt våra skogar erhållit
sitt nuvarande värde uteslutande tack vare trävaruindustrin,
synnerligast sågindustrin, och att jordägarne på intet vis
bidragit härtill. De sistnämnda hafva tvärtom nöjt sig med att
skörda frukten af skogar, som de icke uppdragit. Skall staten nu,
da denna för landet i dess helhet, men synnerligast för
jordägareklassen, ytterst viktiga och nyttiga industri är i behof
af understöd, vägra sadant, och lämna jordägarne i ensam
’) Statistisk Årsbok Ar 1908. Jämför äfven Muahenki, I bandet
’Uisin Grotenfelt: Maatalouden nykyinen merkitys Suomessa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
