- Project Runeberg -  Finska Forstföreningens Meddelanden / XXVI bandet. Häfte 1-4/XXVI nide. Vihko 1-4 /
634

(1879-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

634

De åter, som ej ännu fått sina skiften, tröstade sig med att
det redan, för säkerhets skull, fällda förrådet, nog skulle
räcka sä länge de väntade på sina skiften.

Och nu äro dessa skiften samt och synnerligen
vederbörligen afrösade och enontekisborna således fullt berättigade
att använda den inom dessa — märk väl — ännu icke
granskade och godkända skiftens gränser växande skogen
efter eget förgodtlinnande, utan annan begränsning än — till
eget behof; en begränsning, som åtminstone hvad på
enontekisborna själfva ankommer, nog så snart som möjligt skall
oskadliggöras, så att de bli i tillfälle att realisera äfven sina
försäljningsplaner. Återstår blott sedan att se om de äfven
härutinnan skola lyckas, eller om ordet back sent om sider
engång skall finnas till hands äfven då det gäller denna
bortskämda befolknings pretensioner.

För att visa huru man allt fortfarande far fram i dessa
olycksaliga skogar, vill jag relatera ett typiskt och lärrikt
exempel: Tvänne af kommunens tjänstemän, hvilka hvardera
inneha i mantal satta boställen, hafva för sed att ge på
ackord åt den minst fordrande att anskaffa respektive gårdars
vedbehof från byns gemensamma skog. Af en person, som
är 1907 eller 1908 jämte par andra in ropat detta ackord,
hvilket gällde en större leverans, har jag hört att inga som
hälst andra vilkor därvid uppställdes än att veden skulle
huggas 3 kilon^ter söder om en viss sjö. Det lämnades således
sagda personer, ett par pojkar på c. 20 år, fritt att hugga
hvad de ville — fullmäligt timmer icke undantaget att
kal-hugga om de så funno för godt, att lämna så länga toppar,
de ansågo med sin fördel förenligt o. s. v. eller m. a. o. att
fara fram huru som hälst! Att forstliga principer under sådana
förhållanden icke blefvo iakttagna bör väl knappast förvåna
någon. Jag har gått genom hygget i fråga och sett vandalis
men. Den trotsar all beskrifning. Om dylika hyggen få
pägå årligen, är det ej svårt att inse att skogarnas dagar äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:42:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiforst/26/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free