- Project Runeberg -  Finska Forstföreningens Meddelanden / XXVII bandet. Häfte 1-4/XXVII nide. Vihko 1-4 /
2

(1879-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

Genom torrdestillering af trä erhålles beroende pà
värmegraden utom gasartade ämnen såsom kolsyra, methan,
väte, o. s. v. en massa af olika i tjärvattnet och i själfva
tjäran inblandade ämnen, såsom skilda slag af syror och
alkoholer samt många slag af andra organiska produkter, som
hafva sin användning i tekniken. Sålunda användas
träättika i stora kvantiteter icke allenast renad såsom
matättika, iitar i vida större mängder i färgindustrin (allena Forssa
kattunfärgeri berättas årligen begagna c. fi,000 kg. ättiksyra).
Metylalkohol åter användas för beredning af flera slags
färger såsom fuxin, metylgrönt, anilinfärger m. m. samt till
denaturer:ngs-medel. Aceton, som äfven erhållas genom
torrdestillation af ättiksyrad kalk, finner användning vid
cel-luloidindustrin och fabrikation af rökfritt krut. Terpentin
användas till målarefärger och i lackfabrikation. Kreosot
och quajakol finner användning som läkemedel o. s. v. o. s. v.

Allt detta har verkat att torrdestillation af trä gått med
raska steg framåt ’) som fallet är t. ex. i vanliga tjärugnar
eller det rationellare förfarandet, hvarvid man tillvaratager
jemväl sådana biprodukter som terpentin, trä-ättika,
metylalkohol, aceton m. m.

Tjärbränning är som man vet en mycket gammal
industri. Hvem som var dess uppfinnare, vet man ej, men de
flesta gamla tidens folkstammar kände till konsten att ur
trä et vinna kol och tjära. Plinius vet berätta att genom

’) Trots det att prisen på ättiksyra och metyUlkohol fallit
betydligt (åren 1880—1897 mera än med c. öO°/o), uppger K la r att i
Tyskland Är 18!)7 producerades dubbelt så mycket som år 1880, så att
produktionen af dessa ämnen steg till icke mindre än l,f milj kg. aceton,
8,6 milj kg. ättiksyra samt ättiksyrade salter och 7 milj kg ren
ättiksyra. 1’essa oerhörda kvantiteter ha kunnat på teknisk väg
pro-tlnseras blott genom att Tyskland från Amerika för förädlingsändamål
importerat ättiksyrad kalk i större mängd än man i eget land kunde
framställa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:42:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiforst/27/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free