Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139.
läggning af försumpade marker vaknat till lif hos oss. Exemplet
närmast frän våra grannländer i väster, skogens och
skogsmarkens stigande värde samt det oafvisliga behofvet för vara
träindustriella inrättningar att besitta och utvidga skogbärande
marker för egna behof. Den i vårt land ovanligt rikliga
förekomsten af försumpade marker, delvis fullkomligt kala och
värdelösa, delvis endast med halft värde, just till följd af
försutnpningen, det jämförelsevis billiga sättet, att genom
torrläggning öka arealen af skogbärande mark är allt
orsaken till, att man omsider äfven hos oss fått ögonen öppna
och intresset all vakna för denna gren af kulturarbete. —
Tidigare dikniugar i sankmark ha hos oss sa godt som
uteslutande gällt jordbruksändamål och därvidlag bar ju
speciellt i Österbotten mycket fruktbärande arbete blifvit
gjordt. Statsverket har här och hvar i landet under tider
af nöd och arbetsbrist låtit gräfva väldiga kanaler för
torrläggning af snart sagdt bottenlösa kärr. Resultaten af
dessa gräfningar ha varit olika och i många fall ganska
värdelösa. Skogens väl eller uppkomsten af skog har sällan
varit det medvetna målet med kärr- och myrdikena, men
skog har ju här och där uppkommit utmed dikeskanterna,
där plogen tröttnat, och naturen vidtagit med sitt arbete.
I dag som är, stå vi emellertid inför det mera
målmedvetna arbetet. De stora trävarubolagen samt för ett par
år sedan staten gä nu i spetsen för torrläggningarna och för
en och hvar står en af de första viktiga frågorna före: hvar
taga dugliga arbetsledare, eller faktorer som dylika funktio
närer pläga kallas i Sverige.
Da undertecknad förliden sommar under en vistelse i
Sverige med ändamål att lära känna torrläggningsarbeten i
svenska skogar, frågade en jägmästare, om han kunde rekom
mendera en duglig dikningsfaktor, som eventuellt kunde fås
med till Finland, fick jag beskedet, att jag för all del ej
hörde resa af nied någon af de få som de ha. Där äro ändå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
