Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141.
än med en som saknar äfven elementära begrepp i facket.
Jag räknar de projekt till torrläggningar, som i våra
skogvaktareskolor upprättas enbart till teori, ehuru
nivelle-lingar och linjesiakningar måste företagas ute pa fältet, men
sker ju detta i sä liten omfattning, att det blir mera etl
klargörande af de teoretiska begreppen i saken än ett
praktiskt inhämtande af en torrläggning.
Emellertid har den teoretiska sidan af saken sin
iilomordentliga betydelse. Om läraren på skogvaktareskolan
lyckas bibringa sina elever klarhet i frågan om hvilka
skogsmarker som äro de ekonomiskt mest fördelaktiga för utdik
ning, samt hvilka i anseende till arbetets lätthet och därmed
förstas också billighet de bästa, sä är han kommen redan
ett godt stycke i väg. 1 sammanhang med dessa tvenne
hufvudfrågor står naturligtvis klargörandet af de försumpade
markernas beskaTenhet i anseende till å dem förekommande
skogsbestånd ocl växttäcken saml igenkännandet genom
nyssnämnda faktorer af dyjorden, torfven och i stort sedt hela
försumpningens beskaffenhet. — Så kommer den viktiga
frågan om torflagrens mäktighet och konsistens och huru dessa
faktorer verka p;i själfva dikesgräfningen och dikenas be
skaflenhet till djup och bredd och doseringar. Först som
sist och icke mindre viktig än ofvan antydda frågor är
klargörandet af lutningsförhållandena, utstakandet af
hufvud-kanalerna eller afloppsdikena, de synnerligen viktiga
nack-eller laggdikena. hvilka godl kunde tarfva ett kapitel för sig,
samt stick- och tvärdikenas placering i nätet. Och innan
man ens börjar pä med utstakningen af det första
utfalls-diket, bör man ju ha klart för sig hvart alla vattenmassor
frän myren eller kärret skola laga vägen genom dikesnätets
olika vägar, ty man har ingalunda alltid en bäck. en a, en
sjö att tillgå, som skulle emottaga vattenmassorna från den
under torrläggning varande marken. Ofta har man ej ens
e|tna marker, genom hvilka vattenalloppen skola ledas, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
