Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150.
praktisera. Ett par skogvaktare borde för sågägarenas
räkning skickas till Sverige.
Granit framhöll att orsaken till dikningarnas
misslyckande stode att söka i frånvaron af kalk i våra myrar,
hvarigenom dikena taga hvitmossa. Nämnde exempel från Wir
dois och Rautavaara. Understödde förslaget att utsända en
stipendiat, som borde genomgå en fullständig kurs vid
torf-skola.
Elfving ansåg att det dock vore skäl försöka utbilda
dikningsfaktorer här hemma vid skogvaktareskolorna. Ansåg
att dikningsfrågan stode närmare skogvaktareskolorna än
skogsteknologiska skolor, för hvilka senare talaren i öfrig|
uttalade sin sympati. Man kunde inrätta specialkurser för
ändamålet vid skogvaktareskolorna.
Ordföranden. Eörsuinpningsorsakerna hafva hos oss
för litet beaktats. Detta har gjorts i Sverige och med godt
resultat. Ansåg hvitmossans uppträdande bero af markens
lutning.
Granit omtalade förekomsten af myrar å marker med
stark lutning t. ex. i Rovaniemi och Lappland, påpekade
nödvändigheten af att få en handbok i dikningsfrågan på
finska språket.
Ordföranden. Bland Svenska skogsvårdsföreningens
ströskrifter finnes ett häfte, som behandlar dikningsfragan.
Kunde öfversättas till finskan. Trodde ej på hvitmossans
tillväxt.
Borg. Ansåg att en lärare borde utbildas vid lämpligt
läroverk i Sverige och kurser gifvas vid våra
skogvaktare-skolor.
Mötet fattade följande beslut:
att tvenne examinerade tvåspråkiga skog
vaktare på trävarubolagens gemensamma
bekostnad sättas i tillfälle att utbilda sig såcöl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
