- Project Runeberg -  Finska Forstföreningens Meddelanden / XXVII bandet. Häfte 1-4/XXVII nide. Vihko 1-4 /
189

(1879-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

189

delvis på svedjemarker, hvarpå ställvis förekommande
stenhögar skulle tyda. Emellertid hafva icke under de senare
decennierna några skogar efter naturlig föryngring uppvuxit;
ty efter det staten tagit skogsvärden om hand, hafva
farel-dar ej förekommit så ofta samt svedjemarkerna vanligen
omedelbart kultiverats genom sådd eller plantering.
Härigenom skulle en betydande lucka omfattande en tidsrymd af
c. 50 år uppstå i våra undersökningar, hvarför vi för att
dock få en bild af utvecklingen äfven i yngre skog sågo oss
tvungna att taga profytor i tvenne 35 år gamla samt i ett
26 år gammat bestånd, hvilka uppvuxit efter sådd på
svedjad mark. Huruvida dock det sistnämnda skulle uppkommit
genom naturlig besäning från en invid stående äldre skog
är möjligt, men kunde vi i brist på nödiga uppgifter, ej afgöra.

1 allmänhet hafva de bestånd, i hvilka vi tagit profytor
uppvuxit fullkomligt fritt utan någon slags omvårdnad och
själfva fått gallra sig. Detta gäller särskildt de äldre
bestånden. hvilket är helt naturligt, da man vet, huru pass ung
skogsskötseln är i värt land. Gallrade torde blott profvtorna
7, 8 och 11 vara, af hvilka de begge sistnämnda ligga i de
35 àr gamla kulturskogarna. Vid uppräkningen
hjälpgallra-des svagt de bestånd, där sådant syntes vara af nöden.

Rätt stora svårigheter beredde oss äfven fordran på
rena bestånd, ty i följd af den jämförelsevis goda
jordmånen, hvilken kännetecknar myrtillusmarkerna hade gran och
björk nästan öfverallt inträngt i tallbestanden. Å profytorna
ingick granen dock blott uteslutande som underväxt, men
ställvis ganska tät. Å ytan n:o 10 utgjorde dess kubikmassa
sålunda c. 3.5% af totalmassan, men å samtliga öfriga
bidrog den blott med en bråkdel här af att öka
hufvudbestån-dets kubikinnehåll. Björken ingick åter mera såsom
medlem i beståndet. Då man kan antaga att en björk upptager
plats för en tall af ungefär samma dimensioner, som den
själf, räknades samtliga björkar som tall. De komma däri-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:42:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiforst/27/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free