Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Största framtid torde dock plantering hafva, bland hvilka
plantering med mylla i planteringsgropen visat sig vara det bästa
siittet. Groparna upptagas i förband 2X2 m. aret före
planteringen DA god kärrmylla icke kunde erhållas, måste
vanlig torl]ord från kringliggande mossor användas. Densamma
släpades i komposthög, med hvarftals kalk, och fick här förmultna
minst 6 månader. Samma vår planteringen utfördes, släpades
mylla till hvarje grop — ett spadtag per grop — och bearbetades
den så mycket som möjligt, då äfven små klimpar af mylla visade
sig medföra störingar för plantorna. I hvarje grop planterades tre
plantor — hvilket tycktes lyckas bättre än en och två plantor i
gropen, måhända emedan plantorna beskuggade hvarandra och
marken i gropen. Till en hektar åtgick 70 lass mylla. Att en
tillräckligt stor och djup grop upplages för hvarje planta ür klart.
Dessa kulturer blifva nog dyra — men för hvarje år kom man
a|lmer att inse. »Ett de billigaste kulturerna äro de sämsta». Ur
ett nyligen utkommet arbete om skogskulturer i Tyskland kunde
i detta sammanhang följande anföras: — — — »den forstman,
hvilken har att lillgå sumpmarker i närheten af kulturytor på
torra moar och dock icke använder dessa–-dem :st nicht
zu raachen!»
Hvad äter beträffar frågan hvilka trädslag lämpa sig bäst
på denna momark, har det visat sig, åtminstone tillsvidare, att
Pinus montana och Pinus uncinata lyckats bäst, hvarföre det
äfven måhända vcre skäl att odla detta trädslag, såsom
markför-bàttrare och föregångare för vidare kulturarbeten, i stor skala.
Pinus sylvestris kommer väl dock att utgöra hufvudträdslaget.
Pi?ea excelsa och Larix sibirica kunna äfven ifrågakomma Pinus
banksiana lyckades väl i plantskolorna och det första iret ute
pà mon, men torkade sedan bort. Picea alba misslyckades
upprepade gånger. Abies pichta och Pinus cembra gick väl till vid
raolaggarna. Af björkfrö utsåddes 4—500 kilo, men med dåligt
resultat. Björk- och alplantor utplanterades äfven, hämtade från
skogen, men gingo alla ut Dock borde kultivering af björk och
al allt fortsättningsvis utföras, dä dessa trädslag vore synnerligen
önskvärda såsom markförbättrare, och på naturlig väg ställvis
redan infunnit sig. Angående kulturkostnaderna bör till först
framhållas, att de varierat mycket. På Hämeenkangas hafva de
blifvit något dyrare än på Pohjankangas med anledning af långa
afstånd till arbetsplatsen. Såsom medeltal kan följande uppgif
vas. Plantering kostade per ha 17:40 fink ^billigaste kultur 8: 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
