Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qvistar bildar granen en mycket tätt beskuggande krona,
hvilken i slutna bestånd till den grad utestänger ljuset, att ieke
ens någon vegetation af de mest duukolälskande mossväxter
kan uppstå på den endast med barr allall betäekta marken;
men i våra glesa granbestånd saknas doek sällan åtminstone
ett mosstäcke. Den skyddar derföro i bog grad marken mot
uttorkuing och bidrager dcrigeuom till bibehållandet
afjordens växtkraft, mun under dess täta skugga qvarligger
äf-ven is och käle länge om våren. l’å de med gran beväxta
kärrmarkerna i Puolaugo, Hyrynsalmi m. 11. socknar i
Uleå-borgslän, qvarligger kälau ofta ända till Juli och på vissa
lokaliteter har vid dikesgrälhing jemväl i betydligt sydligare
belägna socknar såsom Jorois, Laukas m. 11. frusen jord
blifvit antraöad ännu under sensommaren. Det är derföre
mycket sannolikt, att en skogsvegetation af i fråga varande
trädslag på kärrmark gör klimatet i en trakt kallare än om
löfskog är rådande der. Att granens täta och mångdubbla
kroutak tvingar nederbörden att afriuna längs de yttre
partierna af dess grenar och sålunda skyddar vandraren för
regn då han står vid dess fot, har enhvar iakttagit.
Oakt ad t trädets grenar äro så tunna, innehålla de dock
en icke ringa vedmassa, hvilken kan omvexla från 8 till
12 °/e af stammens kubikinnehåll. Af en stor gran kan
stundom upphuggas 2 till 53 lass granris till ladugårdsströ.
Hnrkbilduing.
Den primära öfverhuden på granens stam och qvistar
är gulbrun, reftlad och skrollig till följd af de vårtlika
upphöjningar, på hvilka barren äro fastade. Sedan dessa allällit
blir den någorlunda jemn och llisig sauit antager en
gråbrun till rödaktig färg. På bördig ståndort och i slutna
bestånd är färgen mera rödaktig, hvilket i vida högre grad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>