Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det. 1 gammal tallskog infinner sig nästan alltid
grauun-derväxt, om blott icke jordmånens torrhet oeb magerhet
utgör ett hinder deremot. Afveu under björkskogens ljusa
k rontak viixcr granen gerna, isynnerhet om slutningeu icke
är mycket fullständig, och under aspen, gråalen och de
öl-riga löfträden trifves den lika väl, om ej bättre. På kross*
stensmarkerna saknas granunderväxt sällan under dessa
nyssnämnda trädslag, och den kan såsom ostörd bibehålla sig
till löfträdens högsta ålder. Det är isynnerhet i dylika
löf-skogsbeståud man är i ti Illalle att göra de mest intressanta
och i oändlighet omvexlande studier rörande granens
förmåga att länge fördraga beskuggning.
Huruvida denna uuderväxt efter friställuiugeu skall
kuuna repa sig och bilda ett lilskraftigt och växtligt bestånd
är främst beroende af jordmånens och beståndets lokala
beskaffenhet, men utgörandet af lrågau om dess borttagande
eller bibehållaude beror dernäst af den mer eller mindre
stränga måttstock, hvilken man vid dess bedömande anser
sig böra följa. Pä bördig mark kan 30 till 40 årig
under-viixt under löfskog ännu användas och efter friställningen
hemta sig. På torrare mark, såsom under tallskog, är den
redan vida ömtåligare, och den friställda uuderväxten
sjukas länge, innan don börjar skjuta i höjden. Man
uppgif-ver, att kärnröta ofta skall inträffa hos sådana träd, som
länge fått växa såsom undertryckta. Det återstår likväl att
genom noggranna oeli omfattande iakttagelser utröna i hvad
mou denna uppgift är grundad och att ölVcrhufvudtaget
besvara frågan: huru långt man. utan att uppolfra
hushållningens hufvudsyftcn, kan gä med hänseende till användningen
af uuderväxt för bildandet af nya bestånd. Der hvurest
man endast åstundar tarfskog, är det sjölfiallet att
underväxten kan användas ännu såsom vida äldre än der, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
