Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt lbrtlar, ehuru slutligen mycket svag, äuda till liög
ålder.
I mellersta Europa uppnår granen vid brösthöjd en
tjocklek af äuda till G fot *). De största träd hafva der
blifvit funna pä Ilicseugebirgc med en diameter af 5 till G
fot och ett kubikinuchäll af 1,400 till 1G00 kubikfot.
Enligt Wesscly skall den i Alpernas urskogar blifvit anträffad
med en diameter af ända till 8 fot. 1 jemnäriga och slutna
bestånd uppnår trädet älven i Tyskland sällan en tjocklek
af 30 till 3G dec. tum. 1 Eiulaud har jag sett något enda
träd, som hållit 30 dec. tum eller 3 fot i diameter, men man
lär redan söka länge för att finna dylika med cu tjocklek
af 25 dec. tum. Det uppgifves dock, att man på vissa stål
len i Nyland skall hafva anträffat granar med en diameter
af 4 fot. I slutna bestånd finner man der temmcligcu ofta
dylika träd af ända till 20 dec. tums tjocklek vid
brösthöjd.
Emedan jemnäriga och slutna granskogar nästau
fullkomligt saknas i mellersta och nordliga Finland, är det nu
och i en lång framtid omöjligt att erhålla någon säker
kännedom om trädets tillväxt i dylika bestånd uti nyssnämnde
delar af landet, lilott i södra Finland är man i tillfälle att
linna sådana skogar, som kunna användas till material för
upprättandet af tillväxttabeller för gran i normala bestånd:
men äfven dessa hafva i allra senaste tid, sedau
afverkuiu-gen af så kallade holländska bjelkar uppsökt alla de bästa
granskogarne, till största delen försvunnit, eller åtminstone
blifvit till den grad utglesade, att jemväl de numera ärn
oanvändbara för nyssnämnde ändamål.
På grund af 147 stycken år 1869 i södra Finland upp-
*) Ihiligt Beclisteins Forstbotnnik. S. 021 och Tli. Hurtigs
Forst-liclie Kulturpfkmzon. — W. Pfeil. Deutsche Holzzucht.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
