- Project Runeberg -  Finska Forstföreningens Meddelanden / Tredje Bandet. Andra Häftet. Finlands träslag. II. Granen /
109

(1879-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kottarna öppna sig, vinden är så svag att fröen knappast
utspridas längre än något tiotal fot från den äldre skogens
rand.»

Den berömde forstmannen tillägger dock ännu, att på
llarz, der han då var bosatt, all naturlig föryngring af
gran-skogarne redan sedan lång tid tillbaka blifvit fullkomligt
öfvergifven.

Den med honom samtida, lika berömde forstmannen
Heinrich Cotta har i sin Waldbau uttalat följande åsigter.

i Om man tager i betraktande granens egenskaper —
nemligcn, att fröåren inträffa mera sällan, att fröet deremot
lätt kan bevaras i långa tider utan att förlora sin
grobar-het, att granbestånden lätt skadas af vindarna, hvilkct
lättare inträffar i utglesade bestånd, än i de som ännu befinna
sig i slntning, att besåningen blott ofullkomligt och med
svårighet kan försiggå på äldre hyggesplatsor, der gräsväxt
innästlat sig, att de unga plantorna iifven mycket lida deraf,
samt att granen visserligen kan fördraga, men icke
beliöf-vcr någon beskuggning i sin ungdom, och öfverväger man
vidare den stora lättheten att uppdraga en mängd
granplantor och att utplantera dem vid 2 till 3 års ålder, samt
hvilka utmärkta resultat redan i längre tid blifvit vunna vid
granplanteringar i mänga trakter, såsom i Kgr. Sachsen, på
llarz, Thuringerwald m. fl. ställen, och att man dervid
vinner en två till tre årig tillväxt, så måste man af allt detta
lodas till den slutsats, att den naturliga foryngringen
mycket förlorat sin betydelse för granskogarne och att kalhyggc
med påföljande handkultur mcil rätta erhållit en större vigt
och tillämpning vid behandlingen af detta trädslag än vid
något annat.»

»Vi kunna dock ej mod tystnad förbigå den naturliga
löryngringou i granskogar, då likvisst på många orter lör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:36:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiforst/3-2/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free