Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
större slätter kuuna de bildas vilkorligt medelst upphuggna
linier (Schneisseu), invid hvilka man söker att bilda
storm-lasta skogsbryn. Man ger åt dem en sådan form. att
års-hyggena kunna utläggas i långa, smala tegar af icke större
bredd än en och en half gång den vidståeiule skogens höjd,
med deras långsida i rät vinkel mot den riktning, hvarifrån
do farligaste vindarne komma. 1 hvarje block ellei-
bushåll-ningskomplex af en större skog bildas dessa hyggcsledningar
visserligen skildt för sig, dock förstås af sig sjelf, att man
icke får genom afverkniogen i det ena blocket så mycket
blottställa ett beståud, som hör till ett annat, att
stormskada derigenom framkallas. Dä man härigenom erhåller
endast små hyggen, hvilka uti granskogar jemviil äro mera
ändamålsenliga än stora dylika, så äro långt tlere block och
husbållningskomplex nödvändiga i gran- iiu i bok- och
tallskogar, der man utför större hyggen. 1 hvarje af dessa
byggesledningar måste man söka att åstadkomma en sådan
löljd af bestånd, att man är i tillfälle att fortleda hyggena
i en oafbruten rad mot den herskande vindsidan. Man söker
dorföre att, så vidt terriiugförhållundena medgifva detta, så
mycket som möjligt lämpa dem efter beståndens
beskaffenhet, på det man icke skall blifva nödsakad att göra alltför
stora afvikelser från den antagna omloppstiden. Der
hvar-est detta, i illa uthuggna rcvier, icke låter utföra sig redan
nnder första omloppstiden, söker man åtminstone för
följande omloppstid ernå den åsyftade beståudsordniugen. Detta
sker sålunda, att man öfverhoppar och med afverkningen
förbigår enstaka, alltför unga bestånd och redan nu alverkar
gamla bestånd, som äro belägna vid hyggesleduiugens slut
och derföre ännu en gång under samma omloppstid kunna
komma till afverkuiug Det är dock icke nödvändigt att
dessa hyggesleduiugar innehålla ett bestiimdt antal årsbyg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
