Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
infallande fröår göra marken mottaglig för det utflygande
fröet. Sluthygget bör utföras sålunda, att återväxten
småningom blir friställd. 1 gynnsamma fall och då
besånings-hygget varit glest kunna dervid förflyta 5 till 8, men i an
nnt fall äfven 10 till 15 år. Huru länge återväxt af gran
kan hålla sig kraftfull under svag heskuggning ser man bäst
der hvarest den bildar underväxt i tallskog Man borde
der-före söka att åt plantskogen bereda en lika stor Ijustillgång
som i dylika bestånd.
Flcre skäl tala för att man i allmänhet bör göra
hyg-gesplatserna så små som möjligt, och att hellre fördela
af-verkningen samtidigt på flere skilda ställen. Stora och
sammanhängande gamla bestånd borde derförc afskiljas i llere
skilda delar, som på olika tider komma till afverkning. Om
man utför mycket små hyggen, kommer man till gruppvis
föryngring, hvilkeu Gayer icke anser olämplig för gran,
isynnerhet i bestånd der gammal och ung skog förekomma
om-vexlande i grupper, och der den förut för handen varande
underväxten kan användas.
Den på Alperna brukliga kalhuggningeu anser Gayer
oförenlig med en rationel hushållning, på sin höjd kunna
smala teghyggen besås från sidoskog, men äfven detta
förfarande är oftast osäkert med hänseende till återväxten. —
Vid alla olika slag af naturlig föryugriug måste dock äfven
sådd och plantering användas såsom hjelpkultur.
Denne forstmans åsigter hafva ett särskildt intresse
der-före, att han af mången blifvit ansedd som en reformator
inom skogshushållningen. Af nyssnämnda referat framgår
likväl att han till de väsendtligaste delarne upptagit de
äldre förstmännons åsigter.
C. A. T. Björkman ogillar det förr i Sverige följda
förfärandet, att qvarlemua omkring 10 fröträd per qv. ref eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
