Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tet afseende blifvit fåstadt på tallbeståndens olika ålder, utan
endast på jordmånens bördighetsklass, liatVa lemnat följande
arithmetiska. medeltal:
Pä snndmo. tall- Pft krosstens- Pa kiista
lied, neli öfverlitif- mark ooh sved- skogsmark.
vudtaget mark af jebar mark.
lägsta bördighet. 1 nordliga Finland. 0,33 d. t. 0,37 d. t. 0,42 d. t.
(från (kf0 till 68° lat.) I mellersta Finland. 0,6 3 0,7 0 > 0,7 4 *
(från (il° 30’ till ii4c lat.) 1 södra Finland. 0,»8 1.2 1.7
(från 59° 4«’ till OD 30 lat.) Maximum af myllagrets djup var i nordl. Finland 0.7 5 1 > 1,5
1 mellersta Finland uppgick maximum blott till 2 tum,
någon enda gång litet derutöfver, i södra Finland tili 3 tum
och i sällsynta undantag till 4 tum.
Vid hvarje breddgrad åt söder finner man ett djupare
lager af mylla. Orsakerna till denna i norden ringare
humusbildning torde vara: en mindre årlig barrproduktion till
följd af de kortare årsskotten, en ofullkomligare formultning
emedan liöst och vår äro mycket korta, samt den fattigare
faunan af insekter med flere djurklasser, hvil ka (enl. v. Post)
förmedla humusbildningen.
1 de med gran blandade tallbestånden och i
gransko-gatne, liksom i de med björk, asp och al blandade
tallbestånden och i de rena löfskogarne, är myllagret öfverallt
djupare. De sistnämnda löfträden förhålla sig således i
norden helt annorlunda och långt fördelaktigare än i sydligare
länder såsom Tyskland m. ti. der man anser dem såsom
jord försämrande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
