Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om Italiens piuier, hvarmed oftast iimiu dessutom är
före-nadt eu krokig, af löst oclx dåligt virke bestående stam.
Ii vars tekniska och ekonomiska värde der uppskattas
betydligt lägre än granens. I det <><> till Hit åriga beståndet är
virkesmassan der oftast större än i det 100 till 120 åriga,
emedan de utdöende trädens kubik-innehåll är större än de
qvarståemles tillväxt. Man beliöfvcr för öfrigt icke
uppe-hålla sig länge der, utan kan redan vid en tlyktig
jernvägs-resa genom landet öfvertyga sig om riktigheten af det sagda,
hvilket jemväl blitvit erkändt af alla tyska forstmän, som
besökt norden, såsom t. ex. v. Berg m. 11. I Finland
triif-tar man lyckligtvis högst sällan (t. ex. vid Anianpelto) den
nyssbeskrifna i Tyskland vanliga växttypen hos tallen: i
mellersta Sverige har jag på några ställen, såsom i Solna
skogen invid Stockholm, pä kronoparken Äsen mellan
Upsala och Uituna, funnit samma pinielika viLxt, men äfven
der anses den sällsyut
Itet i Skottland, isynnerhet i högländerna, genuina
trädslaget ( the llighlands tir ) har samma utseende som
luran i norden, men liksom i alla andra länder linnes
älven der gartall. Redan 1700 omnämnde Earlen af Ilad*
din g ton i sitt arbete Treai ise on Förest Trees, att han
funnit tveuue olika slag af tall, det ena med röd, det andra
med livif kärnved, och i öfrigt med olika utseende, hvilka
äfven såsom fortplantade med sådd bibehållit nämnde
egendomligheter. Efter honom halva mänga forstmän och
botanister der undersökt frågan om dessa olika växttyper, och
llere halva varit af den äsigt att de äro skilda varieteter*).
1 seuaste tid har man ofta varit sysselsatt med undersök-
*1 Ho härom J. ttrigor. Arboriculture, och Journal al Forestry
Mtirch 1880
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
