Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-t. Kläckhuggning. då den afverkade ytan är frän till
SO alnar i qvadrat.
5. Platshuggniug, då den afverkade ytan är mer iin 80
alnar i qvadrat eller omkring */2 tunnland, hvilket
redan bildar en ötvergång till frakthuggning.
Alla dessa olika gradationer tinner man tillämpade
snart sagdt i hvarje hemmausskog och ofta nog på en yta
af endast några tunnland.
Ströhyggel utföres ofta enligt de tiuder 1 —d nämnda
sätten, isynnerhet i förening med uthuggning af timmer och
gärdsel, men utföres doek. enligt livad jag trott mig funnit,
åtminstone på större gods och lägenheter oftare enligt det
under 4, och med qvnrlenmande af mellanpartier af
medelålders oeh yngre träd, efter det under 5 upptagna
afverk-ningssättet. Beqvämligheten lör attorsliugen under vintern
påkallar redan utt man om möjligt upphugger på ett ställe
största delen af vinterns ströbehof. då äfveu i bättre skogar
på medelstora hemman en yta af minst ’/t fill Va tunnland
och pä större laudtegendomar i Tavastland vanligen i! till 4
tunnland tagas i anspråk. I’å de sistnämnda lägenheterna
utföres denna afverkning mångenstädes på barmark om
senhösten kort före snöfall, då träden aftrummas till timmer,
gärdsel, stör, långved m. m. och framförallt granriset
upplägges i lämpliga högar, för att under vintern efterhand
hem-forslas till ladugården och fällan.
gens täthet knn variera mycket: uuder i öfrigt liknande
omstäudig-lieter i tallskog dubbelt större än i granskog: pä granmark af
medelmåttig och sämre bonitet af samma bredd som den oragifvande
skogens höjd: i tallskog pft mager tallmark vid en höjd af 50 till
HO löt hos den vidstående skogen omkring ett > Mual < eller 2,500
norska tjvadratalnar. (Se »Veiledning i det vigtigste at den
norske Skovhnsholding af J. B. Bartlu. Christianin 1804. pag. 81—89.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
