Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning, kuu det tloek, åtminstone vid klena fröår. vara skäl att
dessutom med svedjeplog eller rishart’ såra markens yta,
hvil-ket isynnerhet är nödvändigt, ont den har ett tjockt täcke
al* mossa eller renlat".
Medan i södra delarne at* landet ljungen allmänt
bildar ett tor återväxten hinderligt växttäcke, gör renlalven
(Cladonia rhangiferina (L) Nyl. med ll. arter) detta i
nordliga delarne af landet. Kodan frän (J3:dje breddgraden (t. ex.
i Kuortane) synbarligen förekommande i större mängd, blir
den betydligt allmännare vid en grad högre latitud (såsom
i Lesti) och antager redan i Piippola siu rätta nordiska
karakter. 1 Pudasjärvi vid 651/./ lat. bildar den redan de stora
reidafsmoar, som der underhålla renskötseln, och i de norr
om polcirkelu belägna trakterna siro nästan alla torra
skogsmarker bvitfärgade af dess tjocka lager.
Om en skogseld totalt förstört ett renlafsfält, erfordras
det, enligt hvad jag på många ställen kunnat med stor
nog-granhet undersöka, en tid af 50 år för att renlafven åter
skall hinna fullt utveckla sig på samma mo, men redan "20
år efter farelden ser man den icke allenast betäcka
markens hela yta, utan till och med uttränga ljungen. På de
moar, som ostördt fått inkräktas af denna laf, uppkommer
pä sin höjd ett mycket glest och ojemnt tallbestånd,
öf-verallt i sydligare delarne af landet finner man dess
inverkan vara alldeles likartad, men då den här endast
förekommer på små fläckar af något kappland, är det der föga
kännbart, om äfven dessa små ytor forblifva obevuxna. I så
mycket högre grad utgör den deremot i nordliga delarne af
landet en hufvudorsak till skogsmarkernas glesa bevuxenhet
och mångenstädes till deras kaihet och ytterst långsamma
betäckande med ny skog. l)en bildar nemligeu ett så tätt
och tjockt växttäcke, att det utflygande tallfröet icke kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>