Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilket per tunnland gör en utgift af i det närmaste ffntf
7,05. dä, den utförda hjelpkulturcn tifven är inberäknad.
Och dä, under normala förhållanden, sedan en sådan
tid hos oss inträffat, att dugligt finskt tallfrö kan erhållas
till skäligt pris, uppdragning af 2,S00 st. tallplantor, för
ut-plantering å 1 tunnlands vidd, icke kan komma att uppgå
till högre belopp än högst ST/if 3, skulle således, med
användande af Buttlars jern å stenfri mark, hela
kulturkost-nftdeu, per tunnland, komma att uppgå till cirka 10
Denna kostnad bör doek kunna nedsättas med 1
å 2, sedan plautörerna blifvit mera vaua: ty det har visat
sig, att arbeterskor, hvilka under det första året, då de
vidsträcktaste kulturerna utfördes, blott kunde utplantera per
dag 500 å 000 st., numera, på en regnfri normal vår- eller
hö3tdag, kunna nedsätta cirka 1,000 stycken.
Hufvudregeln för billig och lyckad Buttlars kultur
vågar jag tro vara: akta plantrölterna, akta plantrötterna, så
alt de ej utsättas för något slags lufttillträde; använd blott
dugliga, vana arbetare, äfven om de skulle vara
dyrleg-dare. Nog sköta plantorna sen sig sjelfva.
Direktor Blomqvist ville med anledning af friherre
Wre-de’s yttrande anmärka, att ehuru visserligen naturlig
beså-ning tillsvidare hos oss måste biifva det hufvudsakliga och
allmänt vanliga föryngringssättet, så måste dock artifieiel
användas i inånga fall, såsom t. ex. å de många i vårt land
förekommande kala moarue, hvarjemte äfven i sydliga och
sydvestliga delarne af landet flerstädes sådana intensivare
förhållanden nu redan förekomma, hvilka borättiga till att
äfven använda dyrbarare kulturmetoder.
Forstmästar Borenius erkände att Buttlar’s sättjern var
ett mycket praktiskt redskap på stenfri och lös jordmån men
ieke så på stenig mark. Det hade derför ej heller kunnat
användas på Mustiala, der tallplantorna mestadels, vid 1 å2
års ålder, planterades med sätlkäpp i förut uppluckrade
gropar. I hvarje grop sattes tvenne plantor men hvarje planta
dock skildl för sig. — Med anledning af ref. framställning
af den s. k. Allemanska klämplanteringen, omnämnde tai.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
