Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppnådda ideal, som dock utgör skogskushållarens
nödvändiga kompass, måste hänföras.
Såsom närmast dermed likartade begrepp må nämnas:
åldersklass-förband (Altersklassenverband) eller hyggesföljd
(Hiebsaug, Hiebsfolge), hvilket sistnämnda begrepp i
senaste tid äfven blifvit införd t i Sveriges skogstaxationsväsende.
Behofvet af att åtminstone tänka sig en större skog
sönderdelad i mindre, öfversigtligare delar liuna vi redan i
de flesta privata skogar, äfven der h var est egaren ieke ens
liar en idé om skogsindelning eller planmässig skogsvård.
Dessa skilda trakter hafva sina särskilda, ofta efter sjöar,
elfvar eller andra anmärkningsvärda föremål gifna namn.
Kanske var det en vilsegången jägare eller fiskare som
första gången uppfann dem, liksom till erinran derom att man,
äfven vid den ordnade skogshushållningen, lider fara att gå
vilse om man saknar hvarje blockindelning. Enheterna,
individerna, uti skogen, de enskilda träden, ilro alltför många
för alt man skulle kunna känna dem alla; man
sammanfattar dem derföre i bestånd äfven der, hvarest hushållningen,
såsom vid blädniug eller i medelskogar, bedrifves mera
stamvis än bestånd vis. Men äfven beståndenas antal är i de
tiestä skogar så stört, att en öfverbliek af dem icke kan
ernås, om man icke sammanfattar dem skild t för olika delar
af skogen, hvilka delar kallas block.
Behofvet af denna indelning härrör således af vår
oförmåga att öfverblieka alltför stora, sammanhängande
skogsarealer eller massor af bestånd, och vi söka att genom detta
analytiska förfarande riidda oss från den mer eller mindre
kaotiska föreställning vi kunna hafva en skog, der en dylik
indelning saknas. Men om nödvändigheten af denna
indelning är beroende af skogarnes större eller mindre
vidsträckt-het, så borde uian i skogar af ringa areal kunna umbära
densamma, och i sjelfva verket är det äfven så. 1 de
länder, der skogshushållningen är mest intensiv oeh revieren
hafva de minsta arealer, såsom i Sachsen m. il. småstater i
Tyskland, har man ingen liloek indelning. Man talar der
endast om hyggesföljder, åldersklassgrupperingar, hvilka bilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
