Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
just vill komma sig till att 6amla ihop riset på äldre
hyggen. Att rjvarlemna rishögarne obrända ansåg tal. mycket
farligt, emedan lång tid åtgår innan de förmultna på öppna
eller endast med plantor och telningar beväxta hyggen.
Vid limmerblädningen i kronoskogarne samlades riset
först i högar, hvilket onekligen tog sig bra ut och gjorde
ett intryck af ordning, senare hade man likväl funnit
utbredningen af riset mera praktiskt, mindre eldfarligt och
älven billigare.
Forstmäslar Lindeman ansåg faran vid risbränning
icke vara så alltför stor och omnämnde, för att bestyrka
detta, alt han engång vid stormigt väder, medelst moteld m.
m., släckt en skogseld som härjade å en torr nio af omkring
1,000 tulds areal.
ForstlconduJctör Colliander höll äfven före att den med
risbränningen förenade faran blifvit öfverskattad och
framhöll dervid de ofta med stor oförsigtighet utförda svederna
i Savolaks, såsom lysande exempel på risbränningens
ofarlighet; h vartill
Friherre Wrede genmälde att han endast kände till
förhållandena i de Savolakska gränstrakterna, der han
måste medgifva att de »lysande exemplen» lmft till följd att
der knappast finnes träd alls. Med anledniug af
Ordförandens uppmaning till vederbörande att yttra
sig huruvida risbräuning alls blifvit anviind vid
timmerbläd-ning, äfvensom om risets utbredning eller hopning visat
sig ändamålsenligare vid detta brukningssått, upplyste
Forstmäslar Lindeman att bränning blifvit använd i
undantagsfall, såsom å vissa moar, der någon återväxt
knappast var att vänta utan föregående bränning. Att särskildt
kringsprida de vid skatarnes qvistuing fallna greuarne,
ansåg tal. knappast nödvändigt i tallskog, om ej qvislarne
voro alltför täta. I motsats härtill ansåg
Forstkonduktör Ra7idelin deremot det i Ijo och
Kuusamo allmäut öfliga sättet att kringsprida riset vara att
föredraga.
Återgående till frågan om bränning efter trakthuggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
