Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hr Tammelander hade äfven framhållit, att enligt hans
förmenande borde undervisningen uti skogs vak tareskolan å
Evois så ordnas, att der lemnades fullständig undervisning
uti kolning, främst i milkoining, men borde äfven eu
kolugn finnas, iiy att ugnskolningen äfven liar sina sidor, hvilka
icke böra lemnas obeaktade; dock är ugnskolningen i hvarje
fall underordnad eller lättare utförbar. Alt ett sådant
ar-rangement vid skogvaktareskolor alltid medförde kostnader
ooh möjligen oinändring uti sjelfva läroplanen, är helt
tydligt, men nyttau borde städse blifva motsvarande. En
kol-nings instruktör eller lärare borde vara tekniker och fullt
hemmastadd i kolningen, men dessutom veta och känna
kolens olika användning för olika ändamål uti de
metallurgiska processerna. Ulslämpling af kolvirke sumt dess fällning
på lämplig tid etc. aro allt omständigheter, som inverkade
synnerligen på ett godt resultat, derför äfven bör personen
i fråga icke allenast vara praktiker utan äfven innehafva
nödiga theoreliska kunskaper. Derest undervisningen skulle
anordnas såsom i Sverige, skulle kostnaderna i hvarje fali
blifva större och resultatet tnöjligen icke komma att stå i
sanuna proportion. Om några lättnader lemnades elever
från brukslägenheter, hvilka besökte skogsvaktareskolnu vid
Evois, skulle ju en dubbel nytta vinnas, eleverne lärde sig
nemligen på samma gång kolning och skogsskötsel, hvilka i
hvarje fall borde gå hand i hand, ty hvad en ordentlig
skogs-vaklare sköter och vårdar, tan en dålig och oerfaren kolare
förstöra.
Tillika hade Hr Tammelander i afseeude å frågans
belysande meddelat hufvudsakligen följande;
Under de senaste åren har Finlands export af sågade
trävaror varit ungefär 280,000 stauderl, och efter
erfaren-hetsröu vet man, att hvarje standert lemnar cirka 50 kub.
fot sågspån och omkring 100 kub, fot ribb, hakor oeh spin t.
Oafsedt sågspån, som dock har sitt ieke så obetydliga värde,
skulle således det öfriga nffallet innehålla 28,000,000 kub.
fot. Beräkuns nu, att deraf 3,000,000 kub. fot konsumeras
i oförädlad form, återstår 25 miljoner kub. fot, hvilka an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
