Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MSI
Slutligt svar till Herr Albert Sirén.
Då jag redan framställt mina åsigter i denna sak mycket utförligt
i l:sta och 2:dra banden af denna tidskrift, får jag nu endast hänvisa
läsaren till dessa nfhandlingur, och såsom slutligt svar till Herr A. Sivéu
anföra följande.
Lika litet som jag kunnat tillerkänna Herr Sivéns föregående,
kritiska räkneförsök en afgörnnde betydelse kan jag göra detta med hans
nya försök i samma riktning. Det hör som bekant till det praktiska
lif-vets största svårigheter att på förband beräkna den sannolika
rentabili-teten af ett visst ekonomiskt företag, och erfarenheten bestyrker dagligen
att resultaten i de allra flesta fall utfalla annorlunda, antingen högre eller
lägre, iin man beräknat. Men iinnu mycket svårare Ur det derföre att på
grund af beräkning å priori afgöra, hvilken riinta i allmänhet kan ernås
af ekonomiska företag af en viss kategori, t. ex. skogskultur,
hjelpgnll-ring, utdikning, meijerihushållning m. fl.; ty ekonomiska företag kunna
ntföras under så många varierande förhållanden, att inkomsten från
desamma redan derföre måste blifva olika. Men att man vid beräknandet
af rentabiliteten för olika slags företag vid skogshushållningen hnr ännu
vida större svårigheter att öfvervinna än vid alla öfriga ekonomiska
företag, detta bevisas redan af de under snart ett halft sekel förda striderna
om riitta sätten för utförandet af dylika beräkningar. Det är omöjligt att
veta, hvilka pris träden efter ett halft århundrade komma alt betinga sig,
och det står ej heller skrifvet i stjornorna, hvilken räntefot man vid
forst-ligt linansiela beräkningar i hvarje fall rättast bör använda. Dessa tvänne,
med flere moment, göra redan att alla våra forstliga räntabilitets
beräkningar äro mycket vanskliga, då de utsträckas till en aflagsen framtid.
Medelst de af mig sjelf framstälda exemplen har jag ingalunda
velat framhålla, att man genom uppqvistning af träd under alla
förhållanden skall ernå samma ränta, utan att detta resultat ka)l erhållas under
liknande förhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
