Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lian ioko varit i tillfälle att insamla tillräckliga material for
frågans besvarande, meddelade tal. slutligen innehållet af en
skrifvelse, som han i ärendet fått emottaga från Forstmäst.
A. Cfobhard, som med den erfareidiet bau hade från tvenne
mindre moss-utdikningar i Lesti, förordade dylika och uttalade
som skäl derför, bland annat, att ,,ehuru nu icke mera äu IG
år förlidit, sedan detta arbete utfördes, så är den torrlagda
delen af mossen boväxt med 4 till 6 alnars höga tallar, hvilka
årligen skjuta 8 ä 9 tnm i höjd. Enligt mitt tycke ersätter
den frodiga tallskogen, derest den om några år skulle
upplåtas till katning, rikligen den kostnad, som nedlagts på
mossens torrläggning.’*
Härmed afslutades diskussionen af frågan, men fortfor
en längre tid vidkommande formuleringen af den åsigt mötet
i saken omfattat, och uttalade sig härvid särskilda gånger
Herrar Borenius, Nummelin, Sallinen, Friherre Wrede och v.
Zweygbcrg, derå mötets beslut bl ef följande:
Ehuru icke underkännande nyttan deraf, att de försumpade
markerna underkastas en successiv torrläggning, finner mötet
omfattande arheten för torrläggning för närvarande icke kunna
förordas från forsllig och ekonomisk synpunkt, helst det finnes
växtliga, torra skogsmarker, på hvilka arbete och kapital hellre borde
nedläggas, men mötet förordar torrläggning i vissa fall, der
lokala förhållanden äro af mera intensiv natur, och anser
anställandet af försök såväl af staten som enskilta jordegare önskhga,
och att sådana försök om möjligt skulle förenas med
meteorologiska, af staten bekostade obsci-vationer, rörande jord- och
lufttemperaturen.
För andra frågan hade Institutsläraren Hontell, som
utsetts till referent, men var förhindrad att vid mötet närvara,
icke nfgifvit något meddelande i saken. Frågan var af
följande lydelse: Huru skall d gamla svedjeländer, beväxta med
gråal och enbuskar, billigast och säkrast erhållas duglig skog?
Diskussionen inleddes af Forstmäst. Hackstedt, som
omnämnde, att å Evois vid uppdragande af skog ä marker med
värdelös skogsväxt förfares sålunda, att dylika områden
upplåtas åt enskilda på arrende för svedjebruk, derpå sås i råg-
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
