Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna qvarstå, förr än de ruttna och af storm kul]vräkas. Å
orter der tjärnindustrin existerar, kan sådant vrakvirke med
fördel undanskaffas sålunda, att detsamma upplåtes till
tjärn-bränning. Kunna emellertid slika vrakträd icke genom
kat-ning utgallras, vore ett sätt också att bortskaffa desamma
genom deras torkande på rot, hvilket med ringa kostnad
åstad-lcommes derigenom, att. barken något ofvanom roten
genom-liugges till splinten omkring trädet, hvilket förfaringssätt i
norra Finland med fördel begagnas på svedjeländer, der så
stora träd förekomma, att det ansetts lättare att torka dem på
rot än att nedhugga desamma.
3:o. Granbottenskogen bör nödvändigt undanrödjas, och
der afsättning eljest saknas, kunde sådana trakter upplåtas till
svedjande och tillfälle till tallens återväxt derigenom beredas.“
Direkt. Blomqvist anförde härå följande:
,,Såväl för landets trävaruexport, hvilken bildar en
oersättlig faktor i vårt ekonomiska lif, som för skogsogarene sjelfva
är det utan tvifvol af största vigt att afverkningen
afsågtim-iner skulle bedrifvas uthålligt. Af de enskilde jordegarene kan
man visserligen icke vänta sig ett strängt vidhållande af
ut-hålligbetsprincipeu vid timmerhygget mer än vid annan
af-verkning, — tyvärr befinna sig landets allra flesta jordegare
i den ekonomiska ställning, att de frän skogen afyttra allt som
kan förvandlas till penningar, utan att dervid ens i minsta mon
taga i betraktande hvad skogens tillväxt kan medgifva. Men
för do större skogsegarene gestaltar sig förhållandena något
ljusare och för desse, liksom för sågverksegarene, och för
statens skogshushållning är det onekligen af Stor vigt att på
förhand kunna veta, huru snart timmerhygget kan återkomma till
samma skogstrakt.
Om man härom frågar sågegare och fcimmerhandlare, så
erhåller man oftast den uppgift, att uthuggning af sågtimmer
redan efter en ganska kort tid kan ånyo ega rum i samma
skog. Och i sjelfva verket grundar sig denna uppgift på det
erfarenhetarön, att sågstocks afverkning inom tio till femton
å tjugu år två gånger blifvit utförd i en skog. I synnerhet
har detta inträffat i senaste tider, efter det de många s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
