Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derftir lätt vinterkölden, synnerligast då densamma inträffade
å bar mark. Kommer härtill sedan ännu ytterligare varma,
blåsiga vårdagar, innan kalan gått ur jorden, blifver
förstörelsen naturligtvis så mycket fullständigare och barren så mycket
lättare angripna af Lopli. pin., kvilken, der den engång satt
sig fast å de sjuka plantorna, jernväl hastigt sprides till de
friska.
Det är för öfrigt icke allenast å plantsängarne, som man
finner att de kraftigare plantorna mindre ofta skadas af sekutte
än de svagare, utan samma fall observeras äfven i det fria, i
det att sjelfsådda plantor mera sällan angripas å de bördigare
krosstensmarkema än å magra sandmoar ock andra rullstens
formationer.
De medel, af kvilka man i plantskolorna begagnat sig
for att söka förebygga den besvärliga åkomman, äro lika så
många som de orsaker, kvilka man med mer eller mindre rätt
angifvit såsom dess uppkof. 1 främsta rummet ock med allt
skäl förordas att uppdraga så kraftiga plantor som möjligt
genom att dels använda dugligt frö från bördiga bestånd —
således endast nordiskt frö — ock dels utså detta glest ock
sålunda bereda de uppkommande plantorna tillräckligt utrymme.
Att plantor af frö från sydligare trakter oftare ock
fullständigare angripas af sjukdomen, kar man varit i tillfälle att
observera såväl i plantskolor kär i landet som isynnerhet i
Sverige ock Norge, kvarest t. o. m. 15 å 20 fots höga, efter tyskt
frö uppkomna ungskogar angripits af sclnitte.
För att utröna, i kvilken grad plantor af olika härkomst
äro emottagliga for schiitte, kade tal. våren 1884 till Mustiala
anskaffat tallfrö från Sodankylä, Hangö ock Tyskland
(Ebers-walde) samt utsått i bredd med frö, iusamladt å Mustiala.
Tillsvidare kade i de af dessa fröpartier uppkomna
plantorna endast observerats, att plantorna efter fröet från
Sodankylä tidigast antogo den violetta vinterfärgen då deremot de
öfriga plantorna efter finskt frö par veckor senare förändrade
sin färg ock de af tyskt frö uppdragna plantorna kela vuitern
forblefvo gröna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
