Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emellan 1—50 år omkring 11 år; emellan 50—100
år 9 å 10 år; emellan 100—150 år 15 år; emellan
150—200 år 25 ä 26 år samt emellan 200—250 år något
drygt 43 år.
Enligt den virkesmassa, som ett geometriskt
tunnland skogsmark af andra växtlighetsklassen uppgifves
kunna alstra i nordliga Finland, skulle stamantalet på
tunnlandet blifva följande:
vid 50 år 964 stycken; vid 100 års ålder 264
stycken; vid 150 års ålder 163 stycken; vid 200 års ålder
125 stycken samt vid 250 års ålder 100 stycken.
Virkesmassan på geometriska tunnlandet vore:
vid 50 år 1,850 kubikfot; vid 100 år 3800
kubikfot; vid 150 år 4,770 kubikfot; vid 200 år 5,100
kubikfot samt vid 250 år 4,860 kubikfot.
För vinnande af sådan sågstock, som vid 24 fots
höjd skulle innekafva 10 verktums medeldiameter, visar
beräkningen en erforderlig omdrefstid af omkring 145
år och för att timmerträden skola i medeltal uppnå ett
virkesinasseiunehåll af 35 kubikfot skulle åtgå omkring
175 år. Omdrefstideu lör sågstocksträdeu i nordliga
Finland vore följaktligen 13 ä 22 år längre än för
enahanda träd i mellersta Finland.
Stamantalet uti ett bestånd af 175 års ålder kunde
i bästa fall uppgå till 144 stycken per geometriska
tunnlandet, så att om detsamma pröfvas böra nedsättas med
50 procent, tunnlandet af nordliga Finlands skogsmarker
i medeltal kunde bära 72 stycken timmerträd.
Virkes-alstringen per tunnlandet vore alltså årligen i medeltal
0,41 timmer, eller något mer än hälften af hvad
skogsmarken i mellersta Finland ansetts kunna producera
och ungefärligen dubbelt så mycket, som Direktorn A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
